Särskilt viktigt är det att tillsammans med t.ex. Tyskland, Frankrike, Spanien, Holland, Luxemburg, Kanada, Mexiko och Chile skapa en stark motkraft till de länder som försöker nedmontera kvinnors rättigheter och uppnådda framsteg för jämställdheten. Med en tydlig deklaration ansluter vi oss till det växande antalet länder med en feministisk utrikespolitik.
- Genom att förbinda sig till en feministisk utrikespolitik, en politik som aktivt främjar jämställdhet på ett människorättsbaserat sätt, kan Finland tydligt visa sin tillhörighet med de stater som aktivt främjar kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen både nationellt och internationellt. För tillfället får Finland inte en inbjudan att sitta kring de bord där dessa länder samlas för att driva flickors och kvinnors rättigheter, såsom vi redan kunnat bevittna under FN:s kvinnokommission (CSW) i New York, trots vår starka renommé i jämställdhet. Vi behöver framöver vara en mer synlig motkraft till anti-genusrörelsen och arbeta systematiskt med jämställdhet i utrikespolitiken, säger riksdagsledamot Eva Biaudet för Svenska folkpartiet.
Arbetet med kvinnor, fred och säkerhet är en väsentlig del av den feministiska utrikespolitiken. Studier visar att kvinnors deltagande bidrar till mer hållbar fred men trots detta exkluderas kvinnor ofta vilket utgör ett hot mot fred, säkerhet och hållbar utveckling. Under kommande Nato-medlemskap kommer vi tillsammans med Sverige att även där kunna bidra med ett genusmedvetet perspektiv även i krishantering.
- Ett feministisk perspektiv på utrikes- och säkerhetspolitiken ger en bredare infallsvinkel. Trygghet är en central aspekt av feministisk utrikespolitik såsom rätten att leva utan våld och utan hot om våld, men också representation vid beslutsfattandet och jämlik fördelning av resurser, säger Svenska Kvinnoförbundets ordförande Anita Westerholm.
Vi behöver stöda kvinnors och flickors rättigheter, i synnerhet när rättigheterna ifrågasätts och inskränks till exempel på grund av den växande anti-genusrrörelsen som motarbetar jämställdhet.
- Finland måste vara modigare och förbinda sig till en feministisk utrikespolitik. Som medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter förväntas vi också arbeta målmedvetet för kvinnors rättigheter i hela världen, säger Biaudet.
- Finland har ett särskilt moraliskt ansvar att stöda och hjälpa kvinnliga människorättskämpar, som med risken för sin frihet och sin hälsa, varje dag bedriver en kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i auktoritära länder. Det måste finnas ett jämställdhetsperspektiv i arbetet så att kvinnor och barn inte hamnar i skymundan i utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitiken, tillägger Westerholm.
