De mest kända symptomen hos både vuxna och barn med ADHD är överaktivitet, impulsivitet och svårigheter med att koncentration. Forskning visar att symptomen hos flickor ofta ser annorlunda ut. Flickor har t.ex. brister i uppmärksamheten, men utan tydlig överaktivitet och impulsivitet. Istället för att springa runt som en del pojkar gör, kanske hon biter på naglarna, petar på saker utan avbrott och pratar ”för högt” och mycket. Flickor symptom riktas oftare ”inåt” och utmynnar i ätstörningar eller ångest. Även den som inte skapar oreda i ett klassrum behöver stöd, och på grund av okunskap och snäva symptombeskrivningar identifieras flickors ADHD-symtom mindre ofta av lärare och föräldrar.
För att få en ADHD-diagnos krävs ofta att en flicka/kvinna har mycket omfattande och tydliga svårigheter, vilket leder till att dagens system underdiagnostiserar flickor. Risken är att kvinnor med oupptäckt ADHD för länge bollas runt inom vården, tills klient liksom familjen tappar hoppet och inte mera söker hjälp. Tidsförloppet från misstanke till diagnos är i snitt 9 år.
Flickor och kvinnor med ADHD upplever, liksom män och pojkar svårigheter i vardagen, arbetslivet och med att upprätthålla relationer. Under tiden av oidentifierat vårdbehov hinner svårigheter i skolan eskalera, och i det långa loppet kan brister i trygghet och inlärning leda till lidande arbetsliv, oförmåga att skapa ett självständigt liv. Missbruk och brottslighet är även vanligare hos personer med ADHD-diagnos.
För att råda bot på det strukturella problem som råder inom vården av kvinnor och flickor behövs en helhet av åtgärder. För det första borde kunskap om kvinnors och flickors ADHD-symptom bli mer kända inom vårdsektorn och i skolorna, liksom i utbildningen för de som jobbar inom vård och pedagogik. Välfärdsområdet ska öka sin kompetens i nepsy och öka sin förståelse om hur speciellt unga kvinnor och kvinnor i arbetslivet kan ha utmaningar i vardagen. Symptomen kan vara svårtolkade då även de yrkeskunniga genomgått utbildningar där kvinnors problematik varit osynlig.
För det andra får ungefär 80% av alla med ADHD hjälp av medicinering, som i nuläget kan bli utom räckhåll för kvinnor. Att lätta på kravet om en diagnos för att få hjälp skulle även gynna de vars symptom inte passar in i normen. Det som också konstaterats ha effekt är psykoterapi och i synnerhet gruppterapi med andra som lever med liknande problematik.
Välfärdsområdet ska satsa på kamratstödsgrupper, stöd till familjer och enskilda personer som upplever utbrändhet, depression och ångest på grund av odiagnosticerad neuropsykiatrisk diagnos. I processen då diagnos utreds ska personen redan få medicinsk och behövlig vård, i linje med den reviderade funktionshinderservicelagen som inte utgår från diagnos utan individuella stödbehov.
För att få stöd med det konkreta i vardagen som tidsuppfattning, att hantera pengar i vardagen eller vårda sina nära relationer finns det utbildade ADHD-coacher som kan hjälpa. Med fler ADHD coacher i skolan och inom det sociala arbetet kunde många fler leva ett gott liv. Även de anhöriga, lärare och personalen inom småbarnspedagogik behöver stöd. Att vården erbjuds på svenska oberoende av var i Finland du bor är även avgörande.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs yrkar därför på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- Att välfärdsområdet ska öka sin kompetens i nepsy och öka sin förståelse om hur speciellt unga kvinnor och kvinnor i arbetslivet kan ha utmaningar i vardagen.
- Att välfärdsområdet ska satsa på kamratstödsgrupper, stöd till familjer och enskilda personer som upplever utbrändhet, depression och ångest på grund av odiagnosticerad neuropsykiatrisk diagnos. I processen då diagnos utreds ska personen redan få medicinsk och behövlig vård, i linje med den reviderade funktionshinderservicelagen som inte utgår från diagnos utan individuella stödbehov.
Anna Jungner-Nordgren, Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs ordförande
Fredrika Biström, sekreterare
Förbundsstyrelsens svar:
I dagens komplicerade samhälle kan den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD/ADD bli ett funktionshinder om inte rätt anpassning och förståelse finns. Vi behöver även minnas och påtala att det finns stora individuella skillnader mellan individer med diagnosen ADHD/ADD. Trots individuella skillnader kan vi kategorisera problematiken kring ADHD som uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitetssyndrom medan problematiken kring ADD är att man i huvudsak har problem med ouppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Det är fortfarande vanligare att pojkar får diagnosen och flickor får i regel diagnosen senare än pojkar.
Det bästa möjliga utgångsläget är att få stöd i ett så tidigt skede som möjligt redan i barndomen. Genom att vi ser problematiken redan hos barn betyder att vi även i ett tidigt skede kan sätta in åtgärder för att förhindra sekundära problem.
Sekundära problemen uppstår genom att individer med ADHD utvecklar och använder sig av kompenserande strategier för att bemästra och fungera med sin funktionsnedsättning. Det är vanligt att flickor inte orkar upprätthålla de utvecklade strategierna, eftersom det tar för mycket energi.
Enligt forskning har flickor främst brister i de exekutiva funktionerna som inverkar på planering, organisering, arbetsminne, beslutsfattandet. Det är inte ovanligt att man tidigare upplevt ett flertal misslyckanden i sitt liv som i sin tur kan bidra till en negativ självbild. Konsekvenserna av detta leder till andra symptom som visar sig i exempelvis som depression eller ångest.
Om man inte får hjälp i tid blir problematiken mer komplex och svårbehandlad, eftersom det är svårt att se vilket symptom som är primärt och vilket sekundärt. Detta leder även till att flickor ofta får fler psykiatriska diagnoser.
Efter utredning av ADHD diagnos finns möjligheten att få läkemedelsbehandling för den som behöver och önskar. Andra sjukdomar måste först vara behandlade som exempelvis depression. Eftersom problembilden är olik beroende på ett flertal individuella faktorer behöver vi även behandla individer på en bred front.
I skolorna har flera lärare och speciallärare utbildning som ADHD coach och känner igen problematiken. Familjen behöver få utbildning och kunskaper så de på bästa sätt kan ge stöd inom familjen. Viktigaste är att personer med ADHD får kunskap om de egna svårigheter för att bättre förstå varför vissa saker går fel. Det ökar motivationen över att hitta välfungerande strategier för att klara av vardagen.
Man behöver bedöma den totala livssituationen för att se hur individen fungerar inom olika livsområden. Stöd i vardagen och olika former av kognitivt stöd kan behövas, till exempel hjälpmedel för att underlätta planering, organisation, tidsanpassning. I de rätta miljöerna kan funktionsnedsättningen bli en styrka.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- Att öka resurser inom psykiatrin och se över vårdkedjorna för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- Att välfärdsområdet, skolor och kommuner ska satsa på kamratstödsgrupper, stöd till familjer och enskilda personer med ADHD
- Att i processen då diagnos utreds ska personen få behövlig vård.