Ett jämställt, starkt och trovärdigt försvar

14.04.2023 kl. 14:20
Proposition 3 till Svenska Kvinnoförbundets årsmöte 2023

I internationella sammanhang är Finland känt för jämställdhet och för sina insatser i internationell krishantering, speciellt med fokus på kvinnors roll. Samtidigt har vi en värnpliktslag som i grunden är ojämställd och omfattar endast hälften av befolkningen. FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som antogs år 2000, slår fast att det behövs fler kvinnor i krishanteringsuppgifter. Säkerhetsrådet ser det som ytterst viktigt att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i alla fredsbevarande insatser. För att få fler kvinnor till krishanteringsuppgifter och fredsbevarande insatser behöver fler kvinnor göra militärtjänst.  

 

Debatten om det finländska försvaret och hur militärtjänstgöringen och värnpliktssystemet bör utvecklas i en mer jämställd riktning har redan tagit vid; man ifrågasätter hur rättvist det är och frågan om hur länge det är legitimt ha en lag där man förpliktas göra något på grund av sitt kön. Det är 26 år sedan lagreformen gällande kvinnors frivilliga värnplikt trädde i kraft: årligen genomför endast omkring 900 kvinnor frivilligt militärtjänstgöring, men år 2022 var ett rekordår då 1040 kvinnor genomförde frivillig militärtjänstgöring. I Norge blev värnpliktslagen könsneutral år 2015 som hittills har fungerar riktigt bra, Sverige har också en könsneutral värnplikt och ungefär en fjärdedel av de som gör värnplikten i Sverige är kvinnor. Vi måste däremot komma ihåg att det är mycket färre antal personer som gör värnplikten i Norge och Sverige än i Finland.  

 

Enligt Planeringskommissionen för försvarsinformationen PFI:s senaste opinionsundersökning ( december 2022) är försvarsviljan i Finland på rekordhög nivå, både bland män och kvinnor. PFI ställde frågade också hur man förhåller sig till en medborgartjänst för både kvinnor och män, som kunde fullgöras antingen som civiltjänst eller som beväringstjänst. Den positiva inställningen är nu på en högre nivåer än tidigare och över hälften, 59 procent förhåller sig positivt till en medborgartjänst. Av männen 60 procent och av kvinnorna 58 procent, yngre förhåller sig mer positivt.

 

Allmänna uppbåd och en allmän värnplikt för båda könen också i Finland skulle trygga tillräckligt många som utför militärtjänstgöringen, med tanke på den sjunkande nativiteten, ett starkt och trovärdigt försvar samt öka på jämställdheten. Allmänna uppbåd skulle inkludera hela årskullen men försvarsmakten väljer ut de mest såväl fysiskt som psykiskt  lämpade och motiverade att utföra militärtjänst i det antal som försvarsmakten anser behövas. Enligt en modell med  medborgartjänst skulle innebära att de personer som inte väljs till att utföra beväringstjänst utför istället en civiltjänst. Civiltjänsten som vi känner till den idag skulle i samband med en reform av värnpliktslagen också reformeras. Civiltjänsten skulle fokusera på kompetenser som behövs i krisberedskap och längden på tjänsten kan variera. I likhet med värnpliktsregistret bör det finnas ett, av en myndighet upprättat, register över dem som utfört civiltjänst och vilken typ av kompetenser de besitter för att ytterligare öka på landets krisberedskap.

 

Innan vi har rott en reform av värnplikten i land behöver vi ännu jobba med rekryteringen av kvinnor till försvarsmakten. Även om det blivit bättre finns ännu problem med tillgängligheten till information och attitydproblem. Attityderna förändras inte om det inte kommer in fler kvinnor och personer med olika bakgrund i försvaret. Informationen som riktar sig till unga kvinnor som är intresserade av militärtjänstgöring måste bli mer lättillgänglig och motiverande. Militärtjänsten bör göras mer attraktiv genom bl.a. marknadsföring, informationstillfällen och möjlighet till tillgodoräknande i studier på universitet och högskolor.

 

Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet jobbar för:

- Att Finland genomför en reform av värnplikten och inför allmän värnplikt oavsett kön där försvarsmakten väljer vilka som utför beväringstjänst

- Att civiltjänsten reformeras med fokus på krisberedskap och ett register över dem som utfört civiltjänst upprättas

- Att information om militärtjänstgöring görs mera tillgänglig

- Att militär- och civiltjänstgöring kan tillgodoräknas i studier

- Att attitydproblem och trakasserier inom försvarsmakten motarbetas