Skolcoacherna (som också kan kallas skolhandledare eller skolungdomsarbetare) ute i skolorna i Finland ökar trygghet och trivseln för eleverna. De avlastar lärarna, jobbar med ungdomsarbete, minskar mobbning och till skillnad från övrig personal rör de sig ute i korridorerna och på rasten där trygga vuxna ofta saknas. Det är låg tröskel för ungdomarna att prata med skolcoachen om allt mellan himmel och jord. Coachens uppgift är att komplettera de tjänster och uppgifter som redan finns. Det är trots allt inte obligatoriskt för skolorna/kommunerna att anställa skolcoacher varken grundskolans årskurser 1–6 eller 7–9 dvs. utbudet varierar mellan skolorna.
Enligt enkäten Hälsa i skolan/ungdomsbarometern är det allt fler elever som trots önskan inte fått träffa skolkurator eller skolhälsovårdare. En skolcoach kan inte ersätta kuratorer, psykologer eller hälsovårdare, men då unga dessutom under pandemin upplevt ökande svårigheter att prata med sina föräldrar är coacherna ett viktigt stöd. Hälsovårdarna hinner knappt sköta lagstadgade undersökningar och ännu mindre ha dörren öppen för spontana besök. Kuratorer och skolpsykologer har så stora upptagningsområden att de i värsta fall syns till bara en gång i veckan varannan vecka, och då är de bokade för elevmöten och elevvårdsmöten. En professionell stödperson i kan arbeta förebyggande utan koppling till skolprestationen.
Efter pandemin har många barn vuxit upp med begränsade möjligheter att lära sig social samvaro. Även barn som inte ännu är i tonåren behöver en opartisk vuxen att söka sig till. Skolcoacher behövs både i årskurs 1–6 och 7–9. Att identifiera känslor och sätta ord på problem är viktigt redan i barndomen. Arbetet bör inledas i tid. Dagens skolcoacher har olika utbildning, som yrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning eller ungdoms- / fritidsinstruktörsutbildning. Arbetskraften har inte examen inom social- och hälsovård, där personalbristen är stor.
Då i synnerhet ångest och stress hos flickor ökat under de senaste åren är det viktigt att skolcoacherna har en kännedom om detta och kan bemöta alla på ett tryggt sätt. Flickor vänder ofta sitt illamående inåt och den professionella bör lyckas identifiera detta i tid. I synnerhet flickor som blivit omplacerade från sitt hem av olika orsaker lever med stor risk att utsättas för sexuella trakasserier och våldtäkt. Var fjärde ung som lever på rymmen i Finland faller offer för våldtäkt.
Vi vill att Svenska kvinnoförbundet / SFP arbetar för:
- Att alla kommuner inrättar en tjänst som skolcoach både i årskurs 1–6 och årskurs 7–9 som förebyggande åtgärd och för att trygga en jämlik skolgång för alla barn och unga
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären aktualiserar ett angeläget ärende- barns och ungdomars välbefinnande i skolan. Det är viktigt att unga kan känna sig trygga i skolan, blir sedda och får det stöd de behöver.
Olika yrkeskategorier kan med fördel komplettera den fostrande uppgift läraren har. Skolorna blir allt större och det är viktigt att det finns tillräckligt många vuxna i närheten av de unga. Flera kommuner har inrättat olika stödpersoner för unga. De har olika benämning i olika kommuner- deras uppdrag, arbetstid och även lönesättning varierar. Inom vissa välfärdsområden har sjukskötare som är specialiserade inom psykiatri och korttidsbehandling anställts för att finnas till för barn och unga i skolan.
Lagstiftningen reglerar inte skolcoachens arbete vilket gör att det finns ett frirum för tolkning av vad en skolcoach är och ska göra. Skolcoachens arbetstid varierar från 6-45 h/vecka och den beräknade medellönen landade på 2520 € - dock med stor spridning. Arbetsbilden varierar mellan skolorna, och så ska det säkert också vara, eftersom skolcoacherna kan arbetar i grundskola, på andra stadiet eller på tredje stadiet. (Malin Eriksson, RFV, 2023) (hämtat 10.2.2024).
I Svenkfinland finns ca 200 skolor och ca 45 skolcoacher och skolcoachernas antal ökar. Då antalet skolcoacher ökar är det viktigt att alla vet vad denna yrkesgrupp ska göra, vilken kompetens som krävs samt hur skolcoachens arbete förhåller sig till de övriga professionerna i skolvärlden. För att arbetet ska fungera behövs tydliga ramar och strukturer. Att lagen och styrdokumenten skulle känna till befattningen skulle underlätta för samtliga. Arbetsbilden för skolcoachen borde vara tydligare vilket skulle underlätta samarbetet i den mångprofessionella arbetsgemenskap som skolan utgör. (Malin Eriksson, RFV, 2023) (hämtat 10.2.2024).
Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse föreslår för årsmötet att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i kommunerna arbetar för:
- Att kommunerna tillhandahåller lättillgängligt stöd för barns och ungas välbefinnande i deras skolvardag i tillräcklig omfattning.
- Att stödpersonalens utbildning, arbetsbeskrivning, arbetstider, lönesättning etc förenhetligas.
- Att tillräckliga regler och styrdokument utarbetas för stödpersonal i skolan för att trygga allas rättsäkerhet.
Årsmötets beslut:
Årsmötet beslöt att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i kommunerna arbetar för:
- Att kommunerna tillhandahåller lättillgängligt stöd för barns och ungas välbefinnande i deras skolvardag i tillräcklig omfattning.
- Att stödpersonalens utbildning, arbetsbeskrivning, arbetstider, lönesättning etc förenhetligas.
- Att tillräckliga regler och styrdokument och eventuellt lagförändringar utarbetas för stödpersonal i skolan för att trygga allas rättsäkerhet.
