Bättre villkor för familjedagvårdarna

Familjedagvårdarnas arbetsinsats i förhållande till lön är helt i obalans. Skamligt att detta inte åtgärdas. Kommunala beslutsfattare och tjänstemän skyller överfulla dagisar på brist på familjedagvårdare, samtidigt som de konstaterar att ingen vettig människa vill jobba som familjedagvårdare med den lönen. Vem är det som kan ändra på detta?

Med hänvisning till ovanstående yrkar Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning:

• att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att familjedagvårdarna får en skälig arbetstidsersättning som överensstämmer med arbetsinsats.

Helsingfors den 26 januari 2011
Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning r.f.

Monica Mickos, ordförande 
Maria Rajalin, skattmästare

Årsmötets svar:

Motionärerna skriver om ett aktuellt tema som blir allt viktigare då samhället i sin spariver tenderar att erbjuda för stora och stökiga dagisgrupper och familjerna t.ex. vill välja alternativa, ofta också hälsosammare vårdformer för sina barn. I nuläget är familjedagvårdare vanligen kvinnor som har en gedigen uppfostrargärning bakom sig och därför är ofta både ansedda och omtyckta av barnens föräldrar. Detta avspeglar sig dock inte i familjedagvårdarens lönevillkor då de flesta är kommunalt anställda. Dessutom verkar trenden överlag vara att antalet familjedagvårdare minskar då många äldre nu samtidigt går i pension. En familjedagvårdares lön har dessutom vanligen bestämts på basen av antalet barn i vård.

Vid en granskning av hur populärt det är i Svenskfinland (januari 2011) att välja detta yrke kunde man se en skillnad mellan Österbotten och Västnyland gentemot Åboland. I Åboland har man nu två nybörjarkurser på gång. I Västnyland verkade intresset vara mycket lågt och i Österbotten har man tagit till krafttag och försöker aktivt locka med att tala om förbättrade förmåner. I Vasa har antalet familjedagvårdare sjunkit med en tredjedel under de senaste åren. Därför föreslår man nu i Vasa att den nedåtgående trenden kunde brytas med att höja lönerna med hela 15 %. För en fullt behörig familjedagvårdare skulle lönen stiga med 200 euro till 1630 euro i månaden.

Minimilönen var i februari 2010 endast 743,22 euro/mån. Lönen bestäms dessutom av många delfaktorer: vårdaren har fått lön bara för barnens närvarodagar, vilken utbildning hon/han har och en ersättning per dag för barnets matkostnader och hemmets slitage (4,59 euro/dag). En högre lön kunde locka fler till yrket och höja statusen, både för yrket och för staden, menar man i Vasa.

I Karleby har man en situation där 50 av stadens cirka hundra familjedagvårdare kommer att bli pensionerade under de följande åren. Även där försöker man nu aktivt locka med bättre förmåner.

I Helsingforsnejden verkar det också råda brist på både nuvarande familjedagvårdare och på folk som vill utbilda sig i detta yrke, men till skillnad från många andra håll skyller man här, enligt motionen av Mickos och Rajalin, på överfulla dagisar och att ingen väljer yrket pga. dålig lön.

Familjedagvården som dagvårdsform är alltså något man vill slå vakt om, speciellt i Svenskfinland. Familjedagvården som vårdform står dessutom inför stora utmaningar när allt flere småbarnsföräldrar igen har skiftesarbete, natturer och/eller långa arbetsresor.

Men villkoren för familjedagvårdarnas förmåner och deras lönesystem förbättras bara med små steg i taget.

I Åboland, närmare bestämt i Väståbolands stad (tidigare Pargas stad), är man föregångare vad gäller att höja statusen på arbetet som familjedagvårdare. Alla familjedagvårdare har en yrkesexamen och man har målmedvetet jobbat för att förbättra deras lönevillkor och arbetsförhållanden. Sedan år 2007 har man valt att tillämpa bilaga 12A till AKTA med lokala principer, vilket bl.a. betyder bättre förmåner både vad gäller lön som arbetstid för familjedagvårdarna, enligt nedan:

Väståbolands nuvarande modell:

1. Familjedagvårdaren får en grundlön som motsvarar 4½ barn (januari 2011: 1 672,25 €). Lönen utbetalas oberoende om barnen är i dagvård eller inte. Antalet 4½ omfattar 4 "ordinarie" barn, samt vid behov, ett "reservbarn". Trots att familjedagvårdaren aldrig skulle ha ett reservbarn i vård, får hon ändå månatligen lön för detta. Om familjedagvårdaren har egna barn under skolåldern avdras en fastslagen summa/barn från lönen, men fr.o.m. hösten 2011 kommer de egna barnen under skolåldern att räknas med i gruppen och dagvårdaren betalar en normal dagvårdsavgift för barnet/barnen (enligt uträkningar blir detta förmånligare för familjedagvårdaren).

2. Familjedagvårdare som i sitt jobb behöver använda annat än sitt modersmål får ett språktillägg som per jan. 2011 är 17,00 €.

3. Familjedagvårdarnas dagliga arbetstid infaller kl. 06 - 18, inget kvälls-, natt- eller veckoslutsarbete förekommer.

4. Då familjedagvårdaren jobbat mer än den fastslagna veckoarbetstiden ersätts övertiden i pengar eller ges på begäran som ledig tid.

5. Familjedagvårdaren har rätt till två avlönade dagar för vård av eget sjukt barn under 10 år.

6. Dessutom betalas åt familjedagvårdarna extra lön då de deltar i mötes- eller utbildningskvällar. Likaså om de ordnar föräldraträffar, olika fester mm. Om det vid dessa tillställningar dessutom ordnas någon form av servering, ersätts kostnaderna för dessa i sin helhet åt familjedagvårdaren.

7. Dagvårdarna har rätt att använda anvisade gymnastik- och samlingsutrymmen samt terapibassängen som finns i centrum. För att ta sig till dessa har dagvårdarna rätt att använda taxi, vilken i sin helhet bekostas av staden.

8. Fr.o.m. januari 2011 har varje familjedagvårdare en tjänstemobil, vilken anskaffats av staden, som även står för de månatliga kostnaderna.

9. Åt familjedagvårdarna betalas en s.k. klädespeng (vilken redan länge har varit i bruk för personalen på daghem).

10. Ett modernt och mångsidigt lekotek finns att tillgå.

11. Utöver tidigare nämnda löne- och övriga förmåner betalas, enligt Kommunförbundets rekommendationer (men med förhöjda belopp), kostnadsersättning 4,59€ /barn/dag, allergiersättning 30,00€ / allergibarn/mån. Om en familjedagvårdare vårdar ett mångallergiskt barn, med utpräglad specialdiet, får dagvårdaren ersättning enligt de verkliga kostnaderna.

Kommunsektorns arbetsgivarorganisation, KT, meddelade i november 2010 att familjedagvårdarna kommer att omfattas av arbetstidslagen, om de arbetar i sitt eget hem. Denna lag är nu stadfäst och trädde i kraft 1.1.2011. Men, många av vårdarna är bundna till sitt nuvarande avtal, AKTA, ända till 31.12.2011. Arbetstiden här skulle förkortas från 43 h och 15 min till 40 h/vecka.

I riksdagen har det varit få spörsmål om förbättrade villkor för familjedagvårdarna under de senaste åren. Som ett undantag kan man nämna vf riksdagsledamot Merja Kyllönen och hennes spörsmål gällande skattefrihet för familjedagvårdarnas kostnadsersättning (SS 121/2010, mars 2010). Spörsmålet omfattades inte.

Mickos och Rajalin frågar vem som ska kunna ändra på detta?

I den rapport som publicerades 21.1.2011, Utbildningsstyrelsen: Barnen och framtiden – alternativa framtidsscenarier för dagvård och annan barn- och familjeverksamhet, lägger författarna Heidi Backman, Kristel Englund och Alexandra Nordström i sitt VOSE-projekt fram en nationell modell för att kunna förutsäga framtida kompetensbehov. I detta arbete har syftet varit att få fram modeller specifikt inom dagvård och annan barn- och familjeverksamhet. Arbetet är utfört åren 2009-2010.

I sitt arbete har de kommit fram till fyra olika delmodeller, allt från marginalisering och kvasiutveckling inom dagvården, via nedmontering av välfärden och dess implikationer, vidare till en modell där tvärsektoriellt samarbete och gränser mellan förvaltningsgrenar suddas ut för att komma fram till hur intelligent teknologi kunde råda inom dagvården. I framtidsscenarierna ingår familjedagvården som en naturlig och viktig del.

Detta ESF-finansierade projekt och skribenternas resultat kunde ligga som grund för en ny värdediskussion för vart vi vill att Svenskfinland ska vara på väg – också och speciellt inom familjedagvården, eller t.o.m. någon annan form av framtida lösningar.

Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att förbundet jämte medlemmar/lokalavdelningar och förbundets representanter i riksdag och regering verkar för:

• att i nuläget arbeta för att garantera utbildning och kompetens för alla familjedagvårdare och höja familjedagvårdens och -vårdarnas status.

• att tillsammans med sakkunniga, arbeta för att alla familjedagvårdare i landet åtminstone kunde få samma lönevillkor, arbetsförhållanden samt övriga förmåner, som familjedagvårdarna i Väståbolands stad redan har.

• att familjedagvårdarna ska få skälig ersättning för reella extra utgifter.