Under andra världskriget blev systematiska våldtäkter blev ett massfenomen, siffrorna varierar men upp till 900 000 kvinnor uppges ha våldtagits. Även idag ser vi att våldtäkt våldtäkt används systematiskt under pågående konflikter. I Xingjiang i Kina sitter över en miljon etniska uigurer i så kallade omskolningsläger, fler uiguriska kvinnor vittnar om våldtäkter och tortyr i lägren. Motiven bakom våldet finns både på en individuell nivå och på en strukturell nivå. Våldtäkter som begås i krig kan bero på en enskild soldat och hur denne påverkas av kriget men kan också användas som en strategi för att skapa kaos och förinta samhällen. Genom att bryta ned kvinnorna försvagas hela samhällen. Även pojkar och män samt hbtqi-personer kan utsättas för sexuellt våld i krig och väpnade konflikter.
Mycket har gjorts för att motverka sexuellt våld och utnyttjande i väpnade konflikter, FN:s säkerhetsråd antog år 2000 en resolution för att stärka kvinnors roll i kris- och konfliktområden. Resolutionen slår fast att alla insatser i väpnade konflikter måste ta hänsyn till båda könen. Sedan dess har säkerhetsrådet antagit ytterligare nio resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Ett stort genombrott kom år 2008 då det fastställdes våldtäkt i krig ska betraktas som ett internationellt krigsbrott. Det slogs fast att våldtäkt även kan utgöra ett brott mot mänskligheten och räknas som folkmord.
Stridande parter har också ett ansvar att förhindra sexuellt våld, det möjligt att införa sanktioner mot parter som inte erbjuder skydd från sexuellt våld. Offer för sexuellt våld har rätt till juridisk upprättelse och rehabilitering. Även pojkar och män som utsatts för sexuellt våld i konflikter ska ha tillgång till stöd. Det sexuella våldet upphör inte nödvändigtvis för att det blir fred, det leder snarare till att våldet ökar även om det tar sig andra uttryck. Sexuellt våld i krig bidrar också till att skapa eller förvärra existerande kulturell och social acceptans för våldtäkt i fredstid, samt att organiserad sexuell exploatering är vanligt i krigets efterföljd.
När Finland och tar emot flyktingar från krigsdrabbade områden, vilket vi har en skyldighet att göra, är det viktigt att vi ser till att välkomna dem i samhället och motarbeta segregering men också att tillhandahålla stödtjänster för dem som utsatts för sexuellt våld eller andra krigstrauman. Myndigheterna bör stöda och samarbeta med organisationer som hjälper människohandelsoffer. Det är viktigt att vi jobbar för att motverka sexuellt våld, men också att vi stöder dem som utsatts.
Ramieza Mahdi & Sari Sompi
Vice ordförande för Svenska Kvinnoförbundet
