När vi talar om barn och familjer i behov av stöd talar vi ofta i termer av de andra. Men faktum är att alla familjer kan drabbas och av varierande orsaker vara i behov av stöd under kortare perioder eller mer långvarigt. Då är det viktigt att stödet finns lättillgängligt och att man redan i samband med mödrarådgivningen byggt upp ett förtroende mellan de hjälpinstanser som finns och familjerna.
Ekonomiska problem undergräver lätt det goda föräldraskapet. Risken för fattigdom är störst i ensamförsörjarfamiljer, storfamiljer och småbarnsfamiljer. Den rådande recessionen riskerar att öka många familjers ekonomiska utsatthet med negativ inverkan på barns och ungas hälsa som följd. Forskning visar nämligen att det finns ett samband mellan föräldrars utkomststöd och barnens skolframgång, föräldrarnas psykiatriska problem och omhändertagande av barn. Överlag finns det massivt av vetenskapliga bevis på långtidseffekterna av tidig stress från fosterstadiet och de tidiga barnaåren. Mänskligt sett och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det allra bäst att förebygga problem eftersom ju senare stöten sätts in desto dyrare är insatserna. Tidigt stöd ger större utdelning helt enkelt.
Forskning visar att man når bäst resultat genom universella åtgärder för att stöda alla barnfamiljer – det har förebyggande effekt – även om riktade stöd självfallet också behövs. En universell åtgärd som gäller alla är barnbidraget. Viktigt i sammanhanget är att minnas att barnbidragets syfte inte är att vara ett socialbidrag utan en familjepolitisk åtgärd. När man på 90-talet slopade barnavdraget i beskattningen var syftet att satsa på barnbidraget. Beslutet att sänka barnbidraget är beklagligt och borde omprövas. Redan innan de aktuella nedskärningarna hade barnbidragets köpkraft sjunkit rejält.
Från år 1994 till år 2011 har realvärdet på
- barnbidraget för första barnet sjunkit med 20 %
- barnbidraget för andra barnet sjunkit med 30 %
- barnbidraget för tredje barnet sjunkit med 29 %
Vad gäller sociala investeringar i ett tidigt skede och förebyggande arbete finns det goda exempel från t.ex. Imatra. Där har man satsat på tidigt ingripande och uppsökande arbete innan familjens problem börjat eskalera. Bland annat har staden anställt familjearbetare i anslutning till mödra- och barnrådgivningen. Alla förstföderskor får hembesök av familjearbetarna. Det förebyggande arbetet gav resultat snabbt: Antalet omhändertagna barn sjönk, kostnaderna för barnskyddet som helhet likaså. Kostnaden för anstaltsplaceringar minskade på fyra år med 700 000 € (2012). Man har kunnat stänga ett helt barnhem och personalstyrkan har flyttats över till familjearbetet och barnskyddets öppenvård.
Den nya socialvårdslagen innehåller många bra element. Den betonar tidigt ingripande och förebyggande arbete. Bland annat ges familjer rätt till hjälp av familjearbetare utan att det gjorts en barnskyddsanmälan. Hur lagen kommer att implementeras av kommunerna och verksamheten finansieras återstår att se.
FN:s konvention om barnens rättigheter (barnkonventionen) som är rättsligt och juridiskt bindande förutsätter att barnens bästa ska sättas i första rumme. Det betyder t.ex. att ekonomin inte kan prioriteras framom barnens behov. Barnkonsekvensanalyser – att på ett systematiskt och medvetet sätt förankra barns bästa i all beslutsfattning – borde göras i mycket högre uträckning än vad som idag är fallet.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- att politiska beslut föregås av barnkonsekvensanalyser;
- att det satsas på tidig intervention och förebyggande verksamhet med låg tröskel, bl.a. genom tryggad finansiering;
- att man i kommunerna antar en ambitiös hållning när den nya socialvårdslagen ska implementeras;
- att barnbidraget som en viktig familjepolitisk åtgärd höjs och indexbinds;
- att barnbidraget inte ska beaktas som inkomst för familjer som får utkomststöd.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs r.f.
Peggy Heikkinen
ordförande
Matilda Hemnell
sekreterare
Årsmötets svar:
Motionärerna tar upp oerhört viktiga och aktuella frågor kring barns och ungas välfärd. Förslaget om en barnkonsekvensanalys är mycket välkommet och har redan införts inom den Evangelisk-lutherska kyrkans verksamhet från och med 1.1.2015.
Frågan om barndbidraget är så pass relevant och viktig att det kunde kräva särskilda insatser och en egen motion till ett kommande årsmöte.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- att politiska beslut föregås av barnkonsekvensanalyser;
- att det satsas på tidig intervention och förebyggande verksamhet med låg tröskel, bl.a. genom tryggad finansiering;
- att man i kommunerna ger implementeringen av den nya socialvårdslagen hög prioritet;
- att barnbidraget som en viktig familjepolitisk åtgärd höjs och indexbinds;
- att barnbidraget inte ska beaktas som inkomst för familjer som får utkomststöd.
