I den finska strafflagstiftningen har det under de senaste åren skett en del förbättringar gällande straff för sexualbrott och våld i nära relationer. Exempelvis hör lindrig misshandel av en minderårig eller en närstående person numera under allmänt åtal. Brottsrubriceringen olaga förföljelse togs med i Strafflagen och trädde i kraft i början av år 2014. Regeringen har i början av året överlämnat en proposition till riksdagen om skärpning av straffpraxisen vid våldtäktsbrott. Skärpningen betyder att en våldtäkt som riktar sig mot et barn, dvs. en person som är under 18 år alltid ska betraktas som en grov gärning.
Det finns ännu vissa brister i det finska rättsystemet när det kommer till straffpraxis gällande våld i nära relationer. En av de största bristerna är att strafflagen inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till att våld i nära relationer är ett mycket mångfasetterat problem, där våldet efter hand normaliseras och eskalerar. Om en person står åtalad för fler än ett brott som skett i en nära relation, så brukar den åtalade i praktiken ofta få ett lindrigare straff, så att säga ”mängdrabatt”, istället för ett strängare straff. Detta har bl.a. professorn i juridik, Johanna Niemi-Kiesiläinen (Rikosprosessi ja parisuhdeväkivalta, 2004) konstaterat. Detta beror på att det gemensamma straffet är bundet till det grovaste brottets straffskala. Det maximala straffet för flera fall av misshandel är därför samma oberoende om åtalet berör två eller fler fall av misshandel (Strafflagen 7 § kap 2).
I Sverige har man beaktat våldet i nära relationer genom att i Kvinnofridslagstiftningen införa brottet grov kvinnofridskränkning i brottsbalken 1998. Brottet grov kvinnofridskränkning är unik till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande.
För en person som lever i en vardag präglad av våld kan det vara svårt att redogöra för olika händelser och tidpunkter för brotten. Kränkningarna måste enligt den svenska lagstiftningen ha skett inom ett visst tidsintervall (inom sex månader), men när det gäller en serie av händelser behöver brottsoffret inte kunna redogöra för enstaka händelser i detalj eller tid. Den 1 juli 2013 ändrades lagen om grov kvinnofridskränkning till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna.
Den finska strafflagen är könsneutral i jämförelse med den svenska, så det är knappast möjligt att införa en till alla delar motsvarande lagstiftning som Kvinnofridslagstiftningen i finsk lag. Däremot bör det utredas om också den finska strafflagen bättre kunde ta hänsyn till det komplexa fenomenet våld i nära relationer och kriminalisera de upprepade kränkningar som våld i nära relationer innebär.
Årsmötet beslutar att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- att den finska strafflagen bättre tar hänsyn till det komplexa fenomenet våld i nära relationer genom t.ex. införande av en ny brottsrubricering där upprepade brottsliga handlingar beskrivs som en grövre brottsenhet.
Partidagen beslutar att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering verkar för:
- att utreda hur den finska strafflagen bättre kan ta hänsyn till det komplexa fenomenet våld i nära relationer, och vidta behövliga åtgärder.
- att SFP på alla nivåer arbetar för att minska våld i nära relationer.
