Könsbalans i bolagsstyrelserna

05.06.2013 kl. 12:15
Artikel i Medborgarbladet 2/2013

Svenska Kvinnoförbundet anser att det behövs åtgärder för att öka antalet kvinnor i börsbolagens styrelser. Kvinnoförbundets årsmöte godkände en proposition som föreslår att en lagstiftning som innebär att minst 40 procent av vardera könet ska vara representerat i styrelserna.

Enligt propositionen ska lagstiftningen gälla under en övergångsperiod i fall att en könsbalans på minst 40/60 inte uppnås på frivillig basis innan år 2018.


- I första hand vill vi att det ska ske på frivillig väg, men lyckas man inte med det så vill vi att det ska lagstadgas så att det ska finnas minst 40 % av det underrepresenterade könet, säger förbundsordförande Carola Sundqvist.


I Norge finns redan en liknande lag. År 2003 stiftades en lag om att minst 40 procent av vardera könet ska vara representerat i bolagsstyrelser. Till en början gavs bolagen möjligheten att frivilligt rekrytera fler kvinnor, men eftersom det inte ledde någonstans blev kravet på en könsbalans på minst 40-60 obligatoriskt från och med januari 2006, med stöd av sanktioner för de bolag som inte uppfyllde kraven. Sedan dess har andelen kvinnliga styrelsemedlemmar stigit från 7 till 40 procent.


Svenska Kvinnoförbundet hoppas att en lagstadgad kvotering skulle ha en liknande effekt i Finland. Idag utgör kvinnor endast 22 procent av styrelsemedlemmarna i börsnoterade bolag och 28 procent i de större bolagen (s.k. large cap-bolag). Kvinnoförbundet vill att denna siffra ska stiga till minst 40 procent. Lagstiftningen kunde innebära att bolagen, precis som i Norges fall, får chansen att på frivillig väg rekrytera fler kvinnor till sina styrelser. Sker detta inte inom utsatt tid skulle lagen göras obligatorisk med sanktioner för de företag som inte följer den. Sundqvist understryker att det inte är fråga om en permanent lösning.


- Det här är en lag som inte behöver finnas för evigt. Efter 5-10 år kan den utvärderas för att se om vi har uppnått målet. Vi ska se det som en arbetsmetod, inte som en slutgiltig åtgärd.


Vice ordförande Anna Jungner-Nordgren håller med.
- Jag inser att det inte är den ultimata lösningen och att förslaget väcker heta känslor, men om vi inte inför kvoter så väntar vi för länge på att något ska hända. Med lagstiftningen kan vi påskynda utvecklingen.


Den lag om kvotering som nu är i kraft i Finland gäller statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ samt kommunala organ med undantag för kommunfullmäktige. Den kräver att minst 40 procent av vardera könet ska vara representerat om inga särskilda skäl talar för något annat. Samma gäller inte för de börsnoterade bolagen.


- Det är viktigt att båda könen är representerade också inom börsbolagsstyrelser eftersom de styr mycket av den ekonomiska verksamheten”, sade Sundqvist.
Studier visar att en mer varierande styrelse bidrar till ökad prestation eftersom fler alternativ tas i beaktande i beslutsfattandet. Kvaliteten på bolagsstyrningen sägs också öka ju fler kvinnor som sitter i styrelsen. Enligt Elinkeinoelämän valtuuskunta, EVA:s, rapport är företag ledda av kvinnor i medeltal 10 procent mer lönsamma än manligt styrda företag. Varför rekryteras det då inte flera kvinnor till börsbolagens styrelser?


I teorin finns det inget som hindrar kvinnor från att söka sig till, eller få, höga poster men i praktiken har det visat sig vara svårare, vilket syns i den låga kvinnorepresentationen. Ett vanligt kriterium för rekrytering är tidigare erfarenhet inom ett börsbolags ledningsgrupp eller som VD. Dessutom sker rekryteringen oftast inom relativt slutna nätverk. Styrelseledamöterna väljs vanligtvis av bolagsstämman, som är det högsta beslutande organet inom bolaget och många börsbolag har inom styrelsen en valberedning som föreslår kandidater för bolagsstämman.


- Det ser inte bra ut att det på de högsta posterna bara finns män. Det signalerar att man inte bryr sig om den kvinnliga kompetensen, säger Sundqvist. För att öka kvinnornas antal i styrelserna bör man söka kandidater på en bredare front.


För att fler kvinnor ska uppnå samma poster som männen behövs stödmekanismer. Bland annat Centralhandelskammaren har använt sig av mentorprogram där både män och kvinnor ställt upp som mentorer för att sparra kvinnor som strävar efter styrelseposter och karriärer inom företagsledning.


- Det är viktigt att lyfta upp kvinnor som vi vet att är duktiga och som har intresse av dessa uppgifter. Vi är lite onödigt försiktiga ibland och många av oss utgår ifrån att vi behöver veta så mycket före vi tar itu med något nytt. Med en mentor blir det lättare att ta sig an nya utmaningar, säger Sundqvist.


Kvotering och stödmekanismer är bra metoder för att främja utvecklingen av en mer jämlik könsfördelning i börsbolagens styrelser, men inställningen till kvinnor i yrkeslivet behöver också ändras.


- Det räcker inte med kvoter, utan vi behöver också mycket attitydarbete och en delad föräldraledighet, säger Jungner-Nordgren.
Svenska Kvinnoförbundets nyinvalda vice ordförande Yvonne Vestberg Heino håller med.


- Om föräldrarna delade jämnare på föräldraledigheten och ansvaret för hem och barn tror jag att fler kvinnor skulle ha mera tid för karriärutveckling och olika styrelseuppdrag.


Det råder fortfarande en uppfattning om kvinnor som aningen mindre kompetenta än män och det är fortfarande kvinnorna som ofta stannar hemma med barnen när de är små.


- Jag tror att en jämnare fördelning av män och kvinnor i börsbolagens styrelser leder till att fler kvinnor med kompetens för företagsledning blir rekryterade till direktörsjobben, vilket i sin tur öppnar dörrar för kvinnor på alla chefsnivåer, säger Jungner-Nordgren.

Text: Jonna Kautto

Läs hela artikeln i medborgarbladet här.

Petra Qvist-Hämäläinen