I dag tänder vi ett ljus för att fira FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor. I Finland är det framförallt familjevåldet med efterföljande familjetragedier som har skakat landet det senaste året och som har efterföljts av intensiva diskussioner i media. Åtminstone fem fall har inträffat under året, det senaste för bara en dryg vecka sedan i Sydösterbotten.
För många människor har händelserna kommit som en överraskning, som en chock. Hur kan detta hända i en utåt sett helt vanlig familj, kanske i grannfamiljen. Vad var det som gick fel? Varför hade man inget märkt? Familjevåld sker också i helt vanliga familjer och det är inte möjligt att räkna ut var det kunde ske. Genom att ingripa i tid kan vi undvika familjevåld.
I diskussionen har en viktig bakomliggande orsak fått mycket liten uppmärksamhet, dvs det faktum att det bakom dessa familjetragedier ofta funnits våld som riktats mot partnern/hustrun i familjen. Inrikesministeriet har i år gjort en utredning om orsakerna bakom familjetragedierna. Redogörelsen visar att orsakerna till att mannen tar livet av sin familj ofta är de samma som vid våld mot kvinnor. I redogörelsen framgår också att man borde ha ingripit i familjens problem i tid.
Det som borde vara familjens och kvinnornas tryggaste plats, hemmet, har för många blivit den farligaste platsen. På statlig men framförallt på kommunal nivå måste vi bli bättre på att upptäcka våldet. Insatser måste kunna göras på det förebyggande planet. Om ingripanden görs i ett tillräckligt tidigt skede och med tillräckliga insatser så kan vi spara människoliv.
I kampanjen Ljus, inte våld sätter kvinnoorganisationerna i år fokus på familjevåldet. Regionförvaltningsverkets rapport för västra Finland visar att polisanmälningarna om familjevåld ökat i vårt område under 2011 jämfört med 2010. Huruvida denna ökning beror på fler brott eller att det är fler som väljer att anmäla är inte klart. Klart är däremot att polisen räknar med ett stort mörkertal när det gäller våld mot kvinnor. Man uppskattar att bara ca 20 % av fallen kommer till polisens kännedom. Lagstiftningsvägen har man också försökt göra tröskeln lägre för kvinnor att anmäla misshandel i och med att lindrig misshandel sedan 2011 hör under allmänt åtal. Det betyder att kvinnan själv inte behöver väcka åtal i misshandelsfrågor utan det kan göras av åklagaren.
Det är viktigt att vi alla bryr oss, att vi agerar när vi ser eller hör om misshandelsfall, genom att agera i tid och genom tillräckliga stödinsatser kan vi undvika tragedier. Hemmet bör vara en trygg plats för oss alla.
Carola Sundqvist
Svenska Kvinnoförbundet
