Den 25 november infaller FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor. I år är temat i Finland ”Ingripande räddar liv”.
Kvinnoorganisationer runt om i landet uppmärksammar dagen genom att dela ut ljus med budskapet ”Ljus, inte våld”.
Läste artikeln ”När våldet blir vardag” i ÅU 21.11 och kunde konstatera att professor Leo Nyqvist från Turun Yliopisto, föreläst om just det aktuella ämnet. Man kan i artikeln läsa hur professor Nyqvist talat om ”partnerterrorister” och om det psykiska, fysiska och sexuella våldet. Hur han berättat att många av de män han intervjuat är ”män i höga positioner, uppskattade arbetskamrater och fullständiga tjänstemän. Män som aldrig är våldsamma utanför hemmets fyra väggar. Men som när de kommer hem tar av sig fårkostymen och förvandlas till vargar utan hämningar och gränser”.
Professor Nyqvist konstaterar ”man måste se sanningen i vitögat och aldrig skuldbelägga sig själv”, likaså säger han att det ändå finns hopp också i våldsamma parrelationer, men då måste man söka hjälp redan efter det första slaget. (rekommenderar Dig att läsa hela artikeln)
Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem och ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi kan alla vara med och förebygga denna form av våld som ofta sker i det tysta. Det är bland annat därför våldet mot kvinnor inte i samma utsträckning lyfts fram i media som andra former av våld. Våld mot kvinnor sker i alla samhällsklasser och alla ålderskategorier. Kvinnor utsätts oftast för våld av en nuvarande eller före detta partner, i närrelationer eller på arbetsplatsen.
År 2011 dödades 21 finländska kvinnor av sina nuvarande eller före detta män. Rättspolitiska forskningsinstitutets statistik för år 2012 visar att fram till idag har 15 kvinnor mist livet som en följd av våld utövat av sin nuvarande eller ex-partner.
Nationella våldsobservatoriet, Kvinnoorganisationer i samarbete (Nytkis), Amnesty, Profeministimiehet och de övriga arrangörerna bakom kampanjen Ljus, inte våld kräver ett tillräckligt servicenätverk som riktar sig till offer för våld inom när- och parrelationer. I Finland är dessa tjänster för tillfället sporadiska och det finns stora regionala skillnader i tillgången till service.
Vi har alla en skyldighet att stoppa våldet mot kvinnor, att bry oss om varandra och att hjälpa då hjälp behövs! Om vi har en misstanke om att någon utsätts för våld så borde det vara en självklarhet att fråga hur det står till. Det är endast genom ett ingripande i tid som vi kan rädda liv!
Monica Hedström-Järvinen
förbundsstyrelsemedlem, Svenska Kvinnoförbundet
