Våld är ett mycket utbrett och allvarligt problem i de finländska hemmen. Statistisk är offret i nio fall av tio en kvinna. Enligt publicerade uppgifter misshandlas omkring 100 000 kvinnor och 50 000 barn årligen inom hemmets fyra väggar. I tio procent av fallen av familjevåld är offret en man. De indirekta kostnaderna är ofantliga och sträcker sig över generationer, det handlar inte bara om pengar och resurser utan om människor och hela liv.
Oberoende av vem som utvövar våldet, oberoende vem som utsätts för det, skall det bekämpas med alla medel. Våld mot kvinnor, oavsett ålder, är ett fenomen vars direkta kostnader för samhället uppgår enligt beräkningar till 91 miljoner euro årligen. För den enskilda kvinnan som utsätts för våldet är kostnaden betydligt högre, enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) omkommer 27 kvinnor årligen till följd av familjevåld.
Förra regeringen godkände år 2010 ett tväradministrativt åtgärdsprogram för att minska våldet mot kvinnor. Programmet sammanställdes av Institutet för hälsa och välfärd och inbegriper 66 konkreta förslag för motarbetande och förebyggande av våld. Genomförandet av programmet beräknas kosta sammanlagt 14 miljoner euro över en fyra års period (2011-2015). Den nuvarande regeringen lyfter i sitt regeringsprogram upp verkställandet av programmet under
två punkter, dels under den inre säkerheten dels under välfärdspolitiken. Detta till trots har tillräcklig och säker finansiering inte allokerats programmet. Vår regering, våra myndigheter och kommuner har inte råd att blunda för problemet längre.
Familjevåld och våld i närrelation är inte en privat fråga, det är ett problem som har långa konsekvenser för hela vårt samhälle, såväl på lokal som på nationell nivå. Arbetet med att bekämpa
våld mot kvinnor i alla åldrar och barn måste ges högre politisk status. Det räcker inte längre med dyra lovord, nu krävs det omedelbara anslag, nationell koordinering och nolltolerans för att i längden spara både liv och pengar.
Vi/jag yrkar därför på
- att Svenska Kvinnorförbundet i samarbete med andra organisationer på bred front arbetar för att åtgärdsprogrammet för att minska våld mot kvinnor verkställs till fullo,
- att Svenska Kvinnoförbundet i samarbete med andra organisationer på bred front arbetar för att all tillgänglig information om hjälp för familjevåldsoffer, både vuxna och barn, samlas under en lättilgänglig och lättläslig webbsida.
- att Svenska Kvinnoförbundet i samarbete med andra organisationer arbetar aktivt för att en nationell och med statliga budgetmedel finansierad stödtelefon, med 24-timmars dejourering under veckans alla dagar, grundas under det bäst lämpade ministeriets ansvarsområde,
- att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att frågan om familjevåld, barnens rättigheter och information om var man kan få hjälp i den egna kommunen blir en naturlig del inom den
grundläggande utbildningens elevvårdsarbete.
Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning
Anne-Sophie Hokkanen, ordförande
Antonia Husberg, sekreterare
Årsmötets svar
Åtgärderna för att minska våldet mot kvinnor och barn i Finland har både i nationella och internationella sammanhang upprepade gånger konstaterats otillräckliga. Kvinnoförbundet har lyft upp detta bl.a. i en proposition på årsmötet 2005 och en från 2006 som handlade om Kvinnofrid.
Kvinnoförbundet samarbetar i denna fråga bl.a. med Nytkis, som tagit upp detta ärende i sin skuggrapport till CEDAW. Förbättringar har skett som att t.ex. att lindrig misshandel i
närrelationer hör under allmänt åtal sen februari 2011. Behovet att kriminalisera sk. Stalking, dvs ständiga trakasserier och förföljelser samt hot, är för tillfället under behandling i justitieministeriet. En arbetsgrupp är tillsatt som skall jobba fram till mitten av april med detta.
Kvinnoförbundet tog också kontakt med våra riksdagsledamöter i detta ärende när budgetbehandlingen inleddes i riksdagen på hösten. Vi stod till tjänst med en färdigt skriven motion
om att åtgärdsprogrammet för att minska våldet mot kvinnor skulle få öronmärkta pengar. Motionen gjordes sedan av Astrid Thors. Även Mikaela Nylander gjorde en liknande motion, men tyvärr blev ingendera godkänd av riksdagen. Det verkar främst som om de stora partierna inte skulle ta detta på allvar.
Finland kunde likt Sverige satsa på en stödtelefon och webbsida som Kvinnofridslinjen, som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på uppdrag av regeringen. En landsomfattande stödtelefon finns i Finland och den upprätthålls av Kvinnolinjen, men samtal tas bara emot vardagar kl 16-20 på finska och onsdagar kl 16-20 på svenska. Linjen upprätthålls av en förening och för att kunna
upprätthålla en dygnet runt stödtelefon måste statliga medel garanteras för ändamålet.
Vi i Finland borde ta i tu med problemet på allvar och framförallt gäller det vår riksdag/regering och våra kommuner. När inte dessa inrättningar signalerar att de tar våldet på allvar leder detta bl.a. till att inte heller vanliga medborgare alltid gör det.
Årsmötet föreslår:
- att Svenska Kvinnoförbundet och SFP i samarbete med de övriga partiernas kvinnoorganisationer i nästa budgetbehandling lyfter upp finansieringsfrågan och arbetar för att åtgärdsprogrammet för att minska våld mot kvinnor skall verkställas,
- att Svenska Kvinnoförbundet och SFP i samarbete med andra organisationer på bred front arbetar för att all tillgänglig information om hjälp för personer som upplevt våld i familjen, både vuxna och barn, samlas under en lättillgänglig och lättläst webbportal,
- att Svenska Kvinnoförbundet och SFP i samarbete med andra organisationer arbetar aktivt för att en nationell och med statliga budgetmedel finansierad stödtelefon, med 24-timmars dejourering under veckans alla dagar, grundas under det bäst lämpade ministeriets ansvarsområde,
- att Svenska Kvinnoförbundet och SFP arbetar för att frågan om familjevåld, barnens rättigheter och information om var man kan få hjälp i den egna kommunen blir en naturlig del inom den
grundläggande utbildningens elevvårdsarbete.
