I Finland uppdagas årligen tiotusentals sådana brott, där offret kunde ha nytta av utomstående stöd. Ofta är offret omedvetet om vad som bör göras efter händelsen och om var man kan få information och stöd. Utan rätt och tillräcklig information är det svårt för offret att se till att få sina rättigheter förverkligade.
Brottsofferjourens (Rikosuhripäivystys, RIKU) målsättning är att förbättra brottsoffrets ställning genom att påverka den allmänna opinionen, allmän praxis, beslutsfattandet, lagstiftningen.
Verksamhetens målsättning är att lindra de följder som brottet förorsakat offret. Också personer som utsatts för försök till brott, anhöriga till brottsoffer och vittnen till brott erbjuds stöd.
Brottsofferjourens verksamhet baserar sig på frivilligarbete, men är alltid professionellt styrt. Servicen är kostnadsfri med undantag för samtalskostnader.
För Brottsofferjourens verksamhet ansvarar Förbundet för mödra- och skyddshem, Mannerheims Barnskyddsförbund, Föreningen för mental hälsa i Finland, Kyrkostyrelsen, Finlands Röda Kors, Finlands Settlementförbund och Kvinnosaksförbundet Unionen. Brottsofferjouren erbjuder stöd per telefon (hjälpande telefon, juridisk telefonrådgivning och Rikumobiili), via internet (www.riku.fi och www.rikunet.fi) och genom personliga möten på serviceställena. Brottsoffer, deras närmaste och vittnen kan vid behov få en stödperson. Stödpersonen kan exempelvis följa med till polisens förhör eller till rättegången och hjälpa till med t.ex. ansökning av besöksförbud eller ersättning. De frivilliga stödpersonerna är noga utvalda och utbildade. Det finns även vissa regionala specialtjänster såsom t.ex. gruppverksamhet och ”aktivt arbete” vid tingsrätten.
Till Brottsofferjourens verksamhet hör också att ordna utbildningar, seminarier och producera material. Tidskriften RIKU ges även ut av Brottsofferjouren. Utöver centralbyrån i Helsingfors har Brottsofferjouren sju regionala byråer och 29 lokala servicepunkter. Brottsofferjouren har 27 anställda och nästan 300 frivilliga. Brottsofferjouren kontaktades 24 695 gånger år 2011, vilket är en ökning på 22 procent från året innan. Mera personresurser skulle behövas bl.a. till huvudstadsregionen, där köerna till servicen är lång och till vissa serviceställen, där det för tillfället inte finns avlönad personal. Genom ökad statlig finansiering kunde Brottsofferjouren behålla den nuvarande nivån på stödtjänsterna, då efterfrågan på tjänsterna med åren blivit större. Det är även viktigt att stärka Brottsofferjourens service på grund av det så kallade Offerdirektivet som är på kommande från Europeiska unionen. Offerdirektivet betonar brottsoffrens rättigheter att få stöd- och rådgivningstjänster, vilket betyder att staten bör se till att det finns tillräckligt av stödtjänster till buds.
Brottsofferjourverksamheten är idag i huvudsak finansierat av Penningautomatförbundet RAY. Övrig finansiering kommer från justitie- och inrikesministeriet, från kommunerna, andra regionala intäkter och från intäkter av den egna tidningen.
År 2012 finansiering enligt följande:
- RAY 806.000e
- Justitieministeriet 290.000e
- Polisstyrelsen 16.000e
- RIKU-tidningen 14.100e
- kommuner och övrig inkomst ??*e
(*kommunerna ger besked först under verksamhetsåret, så det är svårt att veta på förhand)
För att säkra Brottsofferjourens verksamhet år 2013 förutsätts minst 500.000e statligt stöd inom Justitieministeriets budgetram, då ökningen i finansieringen för den grundläggande verksamheten från staten skulle vara totalt ca 210.000e. Även den kommunala andelen av finansieringen skulle behöva ökas. För att Brottsofferjouren på längre sikt ska kunna utveckla sin verksamhet och sina tjänster, så behövs det likaså en mera långsiktig plan för finansieringen. Ett förslag är att Finland skulle ta i bruk en s.k. Brottsofferfond enligt svensk modell eller en annan modell, där en del av bötesintäkterna styrs till brottsofferarbetet, så som t.ex. tidigare justitieministern Tuija Brax föreslagit.
Undertecknade föreslår att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- att finansieringen av Brottsofferjourens grundläggande verksamhet borde skötas med statliga medel, inte huvudsakligen via medel från RAY.
- att Brottsofferjourens statliga finansiering ökas för att motsvara efterfrågan på tjänster för brottsoffer särskilt med tanke på det s.k. offerdirektivet som är på kommande från EU.
- att staten skall utreda en mera långsiktig modell för finansiering av Brottsofferjourens verksamhet, typ inrättande av en Brottsofferfond eller genom att en del av bötesintäkterna styrs till brottsofferarbetet.
Janiina Mieronkoski
Ordförande i Svenska Kvinnoförbundet i Karisnejden r.f.
Årsmötets svar
Enligt Statistikcentralen har brotten under senaste år ökat märkbart, vilket betyder att mera resurser skulle behövas för att stöda offren och en ökad och långsiktig statlig finansiering är nödvändig. Utan hjälp och tillräcklig information är det svårt för offret att veta sina rättigheter.
Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter fick polisen, tullen och gränsbevakningen under januari–december 2011 kännedom om totalt 457 000 brott, vilket var 25 000 fall (sex procent) fler än under motsvarande period året innan. Polisen fick kännedom om 43 000 brott mot liv och hälsa, dvs. en femtedel fler än i genomsnitt såväl under året innan som under åren 2006–2010. Antalet misshandelsbrott uppgick till 40 000, medan motsvarande siffra för året innan var 33 000. Under
samma period anmäldes 989 våldtäkter, medan motsvarande siffra året innan var 822. Polisen fick kännedom om 1 500 sexuella utnyttjanden av barn, vilket är 68 procent (593 fall) fler än genomsnittet för tidigare år under 2000-talet.
Brottsofferjouren har idag 27 anställda, 15 yrkeskunniga kontaktpersoner och ca 300 frivilliga. Jouren kontaktades 24 695 gånger år 2011, vilket är en ökning på 22 procent från året innan. Mera personresurser behövs, då köerna till servicen redan nu är lång på vissa områden och avlönad personal saknas helt på vissa serviceställen. EU:s Offerdirektiv som är under beredning, kommer att öka efterfrågan på stöd- och rådgivningstjänster. Genom ökad statlig finansiering kunde man trygga den nuvarande nivån på stödtjänster också i framtiden.
Idag får Brottsofferjouren 72 procent av sin finansiering av Penningautomatförbundet RAY, medan statens andel är endast 26 procent. För att säkra Brottsofferjourens verksamhet år 2013 förutsätts minst 500.000e statligt stöd, men för att trygga och utveckla verksamheten på längre sikt behövs det en mera långsiktig plan för finansieringen. Det är inte en hållbar situation att ca 70 procent av stödet kommer från RAY. Ett förslag är att Finland skulle ta i bruk en s.k. Brottsofferfond enligt svensk modell eller en modell, där en del av bötesintäkterna styrs till brottsofferarbetet.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att förbundets representanter i riksdag och regering verkar för:
- att finansieringen av Brottsofferjourens grundläggande verksamhet i framtiden huvudsakligen sköts med statliga medel,
- att Brottsofferjourens statliga finansiering ökas för att motsvara den ökande efterfrågan på tjänster för brottsoffer, särskilt med tanke på det s.k. offerdirektivet som är under beredning i EU,
- att staten ansvarar för att en mera långsiktig modell för finansieringen av Brottsofferjourens verksamhet utarbetas. Exempel på finansiering för Brottsofferjouren kunde vara att inrätta en Brottsofferfond eller att styra en del av bötesintäkterna till brottsofferarbetet
