Efter arbetsmarknadsparternas första möte ser det inte ut att bli någon inkomstpolitisk helhetslösning. Istället går man in för förbundsvisa avtal, vilket snarare hotar öka än minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Möjligheten till en helhetsuppgörelse föll uppenbarligen på att de kvinnodominerade branscherna kräver höjda löner. Var är solidariteten? Var är rättvisan? Och var är alla kvinnor kring dessa förhandlingsbord?
Det har många gånger konstaterats att sjukvårdspersonalen flyttar, främst till våra nordiska grannländer, där lönerna är avsevärt bättre. Med den här takten har vi snart ingen sjukvårdspersonal kvar. Resultatet av den låga lönenivån i branschen drabbar oss alla förr eller senare. Ingen av oss kommer att undgå behovet av vård- och omsorg. En vacker dag blir vi själva eller någon anhörig sjuk och utan en fungerade hälsovård är tragedin ett faktum.
Genom de branschvisa förhandlingar, som nu verkar vara stundande, har man i teorin möjlighet att effektivt göra punktinsatser, exempelvis att särkilt höja lönerna i någon viss bransch. För att detta skall lyckas för de kvinnodominerade branscherna måste deras talan föras och deras krav tas på allvar. I euron räknat har dessa branscher måhända en låg produktivitet, men de är minst lika viktiga som näringslivet eller industrin för vårt välmående, för att inte tala om vår överlevnad. Det är uppenbart svårare för vårdpersonalen är för t.ex. industriarbetare att marschera ut i strejk, av den enkla men ständigt förbisedda orsaken att människor är viktigare än maskiner. Det är paradoxalt hur detta försätter vård- och omsorgsbranschen i en sämre inkomstpolitisk förhandlingsposition.
Svenska Kvinnoförbundet anser att det nu är det dags att prioritera och leva upp till givna vallöften. Med solidariteten som rättesnöre gäller det att ta gemensamt ansvar för ett människovänligt och jämställt samhälle. Ï det färska regeringsprogrammet deklareras att regeringens mål är en klar minskning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män under denna valperiod. För att nå detta mål bör de kvinnodominerade branschernas löner höjas avsevärt.
Sara Eklund
Ann-Christine Forsell
Camilla Sandell
medlemmar i Svenska Kvinnoförbundets arbetsutskott