I takt med att kvinnor tagit plats i samhället har bilderna och tonfallet blivit hårdare och råare i den kommersialiserade delen av samhället. Annonsmaterial och reklam som skapar negativa kvinnobilder, cementerar könsroller och stereotypiserar samhället har tyvärr blivit vardagsmat.
Medieinnehållet influeras i allt högre grad av pornografins bildspråk där den uppenbart könsdiskriminerande symboliken handlar om makt, pengar, kvinnors underordning och förnedring. Med hjälp av den tekniska utvecklingen och Internet har det blivit billigare och lättare att framställa bilder och mängden visuell information har mångfaldigats. Informationsutbudet har fyrtiodubblats sedan 1960-talet och varje dag konsumerar vi, frivilligt eller ej, otaliga bilder, allt från reklam till underhållning. I ett jäktat samhälle där man i hård konkurrens slåss om konsumenternas uppmärksamhet är reklammakarna beredda att gå allt längre. Klimatet trissas upp och man använder kvinnors nakenhet för att sälja. Härav följer självfallet en legitimering och ett offentliggörande av det pornografiska bildmaterial som för tio år sedan inte kunde tränga sig på oss på samma vis som idag. Denna gårdagens pornografi, som blivit dagens accepterade ”mjukporr”, har blivit offentlig på rekordsnabb tid. Lika rekordsnabbt har vi blivit avtrubbade och blasé.
Både FN och EU har antagit resolutioner och handlingsplaner mot sexuella stereotyper, sexism och könsdiskriminering i medierna. Även på nordisk nivå diskuteras denna fråga. Hösten 2004 lanserade Nordiska rådet bland annat en opinionskampanj mot porr i vardagslivet och sexualiseringen och pornofieringen av samhället har lagts fram som ett fokusområde för kommande års nordiska samarbete. På nationell finsk nivå bör vi nu också få igång en livlig debatt. Den bör ske på många olika arenor och med många aktörer. Inte minst bör ungdomarna involveras.
Man kan påstå att pornografi, sexism och diskriminerande bilder handlar om yttrandefrihet och tryckfrihet men samtidigt bör man komma ihåg att det också finns en lagstadgad rätt att inte bli diskriminerad på grund av sitt kön. Det behövs en grundlig diskussion där dessa två motstridiga intressen synas. Då krävs det av oss att vi förmår analysera medias kvinnobilder och se att det till allra största delen inte handlar om oskyldig och vacker nakenhet utan om uppenbart sexualiserade och objektifierande bilder, som pornofierar det offentliga utrymmet och fortsätter manifestera de ojämställda villkoren i samhället.
I Finland finns flera instanser (bland annat Reklametiska Rådet och Opinionsnämnden för Massmedier) till vilka man som konsument kan vända sig om man uppfattat reklam eller journalistiskt material som kränkande. Samtidigt som dessa instanser behöver flera konsumenter som inte bara reagerar på exempelvis reklamen, utan också anmäler den, bör vi komma ihåg att mediebranschen varit självreglerande i tiotals år och resultatet är att utvecklingen går i snabb takt åt fel håll med avseende på hur vårt bildsamhälle pornofieras.
Med hänvisning till ovanstående yrkar Svenska Kvinnoförbundet på:
-
att Sfp på allvar lyfter upp frågan om pornofieringen av det offentliga utrymmet till diskussion och dryftar olika sätt att arbeta mot det massiva mediala spridandet av sexuella stereotyper som hindrar arbetet för jämställdhet.
-
att Sfp inte nöjer sig med en självsanerande mediabransch utan också diskuterar en eventuell lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam.
-
att man inom Sfp som ansvarstagande vuxna och konsumenter utnyttjar sina möjligheter att framställa klagomål till de övervakande instanserna.
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anna Lena Karlsson-Finne, förbundsordförande
Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Ämnet är aktuellt. Samhället pornofieras, det vill säga; mode, musik, reklam och annat medieinnehåll influeras av pornografins bildspråk och attribut. Det massiva spridandet av sexuella stereotyper försvårar arbetet för jämställdhet.
Pornografi kan inte förbigås i en diskussion om pornofiering. Pornofieringen (sexualisering och horifiering är andra benämningar på fenomenet) beror åtminstone på två faktorer: porrens, även våldsporrens, lättillgänglighet och dess inflytande i vardagen.
Pornofieringen innebär att situationer och relationer i mode, reklam, underhållning, musik och annat medieinnehåll refererar till pornografiska symboler och attribut. Vissa företag har på egen hand börjat kämpa emot detta fenomen och som gott exempel kan nämnas ett brittiskt märke som producerar diverse skönhetsprodukter. Företaget har förut gjort ganska ordinär reklam för sina produkter men har valt att använda ”real- sized women” alltså ledigt översatt ”vanliga kvinnor” i sin senaste kampanj. En undersökning som gjordes bland företagets målgrupp mognare kvinnor visade att de ser en kvinna med runda former som sin förebild. En stor del ( 2/3 ) av kvinnorna ansåg sig vara mest deprimerade över att hela tiden se sig som feta och fula gentemot de kvinnor som finns i reklamen. Detta företag har valt att försöka bli etiska när det gäller val av modeller.
Nordiska rådet har en kampanj som heter nordisk kampanj mot porr i vardagslivet. Följande info finns på rådets webbplats; ” Vi vill inte bekämpa den ökande sexualiseringen och exponeringen av pornografi med fler förbud. Det blir dock svårare och svårare som enskild individ att värja sig mot denna sexualisering av det offentliga rummet. Nordiska rådet anser dock att det skulle vara ett aktivt, frivilligt val om man vill ta del av pornografi. Och vad våra barn skall behöva ta del av. Nordiska rådet uppmanar styrelsen för Nordiska journalistcentret att ta upp ökningen av sex och porr i medierna i sin undervisning och projektverksamhet. Temat för de nordiska journaliststipendierna 2005 föreslås handla om sexualiseringen av det offentliga rummet. De nordiska regeringarna kan också göra mer för att bromsa utvecklingen. Utbildningsministrarna uppmanas diskutera hur skolan kan bli fri från sexuella trakasserier och könsnedsättande språk. Justitieministrarna föreslås överväga om det behövs vidgade möjligheter till straff för kränkning av det offentliga rummet. Nordiska rådet stödjer också det arbete jämställdhetsministrarna initierat för att undersöka hur porr påverkar ungas könsuppfattning. ”
Både FN och EU har antagit resolutioner och handlingsplaner mot sexuella stereotyper, sexism och könsdiskriminering i medierna. I Finland finns inga motsvarande dokument eller viljeyttringar på politisk nivå.
Partistyrelsens beslutsförslag:
Partistyrelsen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiets representanter i riksdag, regering och Nordiska rådet arbetar för
-
att Nordiska rådets kampanj mot porr i vardagslivet genomförs på ett framgångsrikt sätt
-
att justitieministeriet skulle överväga om det behövs vidgade möjligheter till straff för kränkning av det offentliga rummet.
-
att utbildningsmyndigheterna utarbetar strategier och metoder för att skolorna skall bli miljöer fria från sexuella trakasserier och könsnedsättande språk
-
att utbildningsmyndigheterna utarbetar läroplanerna och utbildningen av lärare så att kunskap om jämställdhets mellan könen ger flickor och pojkar beredskap att kritiskt granska och ta emot kränkande bilder i massmedia och reklam.
