Dags för resurser, inte nedskärningar, för förlossningsvården
De senaste tiotals åren har inneburit en stor nedskärning i mängden service som erbjuds åt gravida och födande, inte minst i mängden förlossningssjukhus.
Förberedande verksamhet, såsom förlossningsförberedelse och rådgivningsbesök har reducerats märkbart och en del tjänster såsom besök till förlossningsenheter före förlossning har helt lagts ner. Samtidigt har mängden besök till den s.k. synnytyspelko-kliniken, kliniken för förlossningsrädsla, tredubblats. Besök för förlossningsrädsla kostar märkbart mycket mer än vad förlossningsförberedande verksamhet och besök till förlossningssjukhusen skulle kosta.
Bl.a. Tammerfors universitet har forskat i hur förlossningsförberedelse och besök till förlossningssjukhus minskar rädslan som den gravida känner inför förlossningen. Forskarna tolkar att den kraftigt ökande mängden besök till kliniken för förlossningsrädsla bottnar i en rädsla som orsakas av att förlossningssjukhus känns främmande och avlägsna och att man i den nuvarande formen av förlossningsförberedelse inte har kontakt med dem som sköter själva förlossningen. T.ex. träffar gravida inte i vanliga fall en barnmorska under sin graviditet.
Forskning tyder också på att ju bättre förberedd den som föder är, desto färre skador lider hen av och ger också ett bättre betyg för sin förlossningsupplevelse. I nuläget blir förlossningsförberedelse också något av en klassfråga: en del betalar allt mer för privat förlossningsförberedelse, andra får vara utan.
En som föder eller genomgår ett missfall ges inte idag alltid möjligheten att direkt besöka förlossningssjukhuset. I bl.a. Helsingfors med kranskommuner bildas ofta ett tryck som leder till spärrar till de två enheter som finns kvar och också utan spärr uppmanas födande föräldrar ofta att stanna hemma så länge man möjligtvis kan, vilket kan vara både farligt och skrämmande, speciellt för en som föder första gången. En som misstänker missfall får inte nödvändigtvis alls besöka förlossningssjukhuset.
Rätten till svenskspråkig vård är inte garanterad t.ex. i Helsingfors, vår största tvåspråkiga stad. Att inte med säkerhet kunna få stöd och information på sitt modersmål i en av de största utmaningar man får möta, inte minst i de fall då något akut sker och man möjligen räds för både eget och barnets liv, är inte rätt.
Poliklinisk förlossning, vilket innebär att mamman och barnet åker hem max. 24 timmar efter förlossning, står bland långtidsmålen för förlossningsvården. Detta borde ses som ytterligare en sparåtgärd som drabbar dessa sårbara grupper. Poliklinisk förlossning kan kännas otryggt för den som föder och är framför allt en risk för det nyfödda barnet.
Mera kontinuitet i och resurser till vården och mer samarbete mellan hälsovården och förlossningssjukhusen skulle gynna alla, inte minst de som föder. För tillfället använder man sig delvis av praxis vars syfte är att försnabba förlossningar och därmed effektivera vården istället för att ge den bästa möjliga vården ur den födandes och fostrets synvinkel. Trycket är stort för personalen i några av de jättelika enheter centraliseringsivern inom förlossningsvården lett till. Det är inte rätt mot vare sig de som föder, de som föds eller mot personalen. Det är vi politiker som måste prioritera våra gravida och våra minsta medborgare, men också den personal som jobbar inom förlossningsvården.
De nedskärningar som gjorts borde kallas just nedskärningar, inte effektivering. Tiden är inne att se om hela kartan för graviditet och förlossning och bättre utgå från den födandes och den nyföddas perspektiv. Inga mera inbesparingar på bekostnad av kvinnor och barn.
Förlossningssjukhuset måste få finnas tillräckligt nära dig och de gravida och födande få tillräcklig förberedelse och förutsägbarhet före en av sitt livs största och farligaste stunder. Också eftervården av nyförlösta borde ges mer resurser.
Vi kan inte avgöra om t.ex. den växande mängd människor som vill föda hemma, vilket avråds av en mängd experter inom området, i alla fall delvis bottnar i en känsla av att inte bli sedd i vården. Hemförlossning kan bli ett försök att skapa förutsägbarhet och trygghet genom att kunna trygga vem som vårdar en och var, t.o.m. på bekostnad av egen och barnets säkerhet.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i kommunerna arbetar för:
- att rekommendationerna som förbättrar mödravården i Finland verkställs i praktiken i kommunerna.
- att kommunerna satsar mer på förlossningsförberedelse i samarbete med förlossningssjukhusen, också med fokus på förlossningsteknik så som rätt andning.
- att kommande föräldrar ska få besöka en förlossningsavdelning före förlossningen, t.ex. som en del av de förlossningsförberedelsekurser som kommunerna erbjuder.
- att mödravården i Finland lyfts upp i dagspolitiken med utgångspunkt i att förutsägbarhet i vården av gravida och födande kvinnor främjar trygghet och reproduktiv hälsa.
- att svenskspråkig service tillgodoses i tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt.
Årsmötet beslöt att motionen sänds till SFP:s partidag 2019.
