- I det stundande kommunalvalet är kvinnornas totala andel av kandidaterna 39,7 procent, vilket är 0,2 procentenheter färre än i kommunalvalet år 2017. Eftersom kvinnornas andel av kandidaterna tenderar att korrelera med andelen kvinnliga invalda, är det nu mer än någonsin viktigt att rösta jämställt, säger Westerholm.
Kvinnornas andel av de invalda i kommunfullmäktigena har aldrig nått över 40 procent i hela Finland, trots att kvinnorna utgör 51 procent av andelen röstberättigade i landet.
- Tillsammans kan vi nu se till att kvinnors röster och övriga underrepresenterade grupper i samhället hörs starkt i kommunerna i hela Finland, säger Westerholm.
Jämställdhetsperspektiv behövs i allt kommunalt beslutsfattande och kommunernas budgetarbete, från hälsovård, idrott och fritidsverksamhet till stadsplanering.
- Inför kommunalvalet 2021 var 31 procent av kommunstyrelseordförandena kvinnor medan 39 procent av kommunfullmäktigeordförandena utgjordes av kvinnor. Vid valet av ordföranden för de kommunala organen så som nämnder, direktioner och stadsstyrelsen, bör målet i kommunerna vara en jämställd könsfördelning, säger Westerholm.
Svenska Kvinnoförbundet vill se en jämställd fördelning på de ledande posterna under kommande fullmäktigeperiod. Ännu efter kommunalvalet 2013 bestod 70 procent av nämndernas ordföranden av män. År 2017 fanns det 121 kommuner där både ordförande för både kommunfullmäktige och -styrelsen var män.
- Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla. Kommunerna är nära människorna och kan direkt påverka förverkligandet av jämställdhet. Det har betydelse vem vi väljer in att besluta för oss i kommunerna, säger Westerholm.
För mer information:
Anita Westerholm, ordförande
044-055 7565
