I år firar vi att Finland varit självständigt i 104 år. Sett till många mätare är Finland ett av världens bästa länder, vi är ett av världens stabilaste, friaste och läskunnigaste länder. Även när det kommer till jämställdhet är Finland ett av världens ledande länder, men trots det har vi ännu en lång bit kvar, t.ex. när det kommer till våld mot kvinnor är Finland ett av Europas länder där det förekommer mest. I dag vill vi dock uppmärksamma en del av de framstegen som uppnåtts då det kommer till jämställdhet och den viktiga roll kvinnorna haft i samhällsbyggandet.
Under krigsåren var det de finländska kvinnorna som höll landet rullande när männen stred vid fronten. Kvinnorna arbetade t.ex. i fabriker, på sjukhus och drev stora gårdar. När krigen tog slut återvände kvinnorna inte till hemmen utan stannade kvar i arbetslivet.
År 1906 gavs kvinnorna fullständiga politiska rättigheter och år 1926 fick Finland sin första kvinnliga minister, Miina Sillanpää. Under vår tid som självständiga har det stiftats många lagar för att främja jämställdheten, däribland äktenskapslagen som frigjorde makan från makens förmyndarskap år 1930. Under 1970-talet lyftes reproduktiva och sexuella rättigheterna fram: då tilläts abort av sociala skäl, sex- och samlevnadsundervisning intogs i grundskolans läroplan och preventivtjänster garanterades genom lag. Diskussionen om våld mot kvinnor lyftes fram och de första skyddshemmen inrättades.
År 1980 utarbetade Finlands regering sitt första jämställdhetsprogram och en jämställdhetslag som förbjöd diskriminering på grund av kön trädde i kraft år 1987. När namnlagen stiftades år 1985 fick en kvinna behålla sitt efternamn när hon gifte sig och barn kunde ges endera förälders efternamn. De första kvinnliga prästerna prästvigdes på 1980-talet. År 1990 blev Elisabeth Rehn den första kvinnliga försvarsministern i Finland, och i hela världen. Finland fick sin första och hittills enda kvinnliga president i Tarja Halonen år 2000. Tre år senare blev Anneli Jäätteenmäki den första kvinnliga statsministern.
Ännu är vi inte klara med jämställdhetsarbetet. Hur samhället ser ut och vilka värderingar som styr om ytterligare 104 år är inte en slump. Det är upp till oss och generationerna efter oss att styra utvecklingen i rätt riktning. Tillsammans ska vi fortsätta utveckla vårt Finland och förvalta det fina arv vi fått av tidigare generationer på bästa möjliga vis. Med vördnad och djup tacksamhet minns vi idag krigsveteranerna och lottorna, våra förfäder som kämpat för vårt land, som gett sitt allt vid frontlinjen och på hemmafronten under krigets hårda år. Många har mist sitt liv för vårt Finland. Vi tackar även alla de kvinnor som banat väg och krossat glastak för framtida generation, de som engagerat sig i arbetet att göra vårt land till ett mer jämställt sådant. Tillsammans måste vi se till att det även framöver finns all orsak att känna stolthet och tacksamhet!
