Synliggör kvinnomord – inför femicid som särskild brottsrubricering

BESLUT

Svenska Kvinnoförbundets årsmöte beslöt att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för

• att Finland bereder lagstiftning som inför kvinnomord (femicid) som en särskild brottsrubricering i strafflagen när en kvinna dödas med könsrelaterade motiv
   
• att Finland inför en systematisk och offentlig statistikföring om allt könsrelaterat våld, kvinnomord och dödligt partnervåld, inklusive relationen mellan offer och gärningsperson samt tidigare anmälningar och skyddsåtgärder, för att stärka uppföljning och förebyggande arbete
   
• att reformen kombineras med förebyggande åtgärder: utbildning i könsrelaterat våld, bemötande av våldsoffer och riskbedömning för polis och åklagare, samt tillräckliga resurser till skyddshem och stödcenter för våldsutsatta kvinnor.

BEHANDLING

PROPOSITION 3 - SYNLIGGÖR KVINNOMORD - INFÖR FEMICID SOM SÄRSKILD BROTTSRUBRICERING

Enligt FN:s kontor för droger och brottslighet (UNODC) och UN Women dödades omkring 50 000 kvinnor och flickor av en intim partner eller en familjemedlem under 2024 – det vill säga nästan en kvinna eller flicka var tionde minut. UNODC och UN Women varnar för att nivåerna av dödligt våld mot kvinnor är i stort sett oförändrade, trots år av globala åtaganden att stoppa våldet. Dessa dödsfall är inte isolerade händelser, utan den yttersta konsekvensen av könsrelaterat våld.

Kvinnomord (femicid) definieras som ett avsiktligt dödande med könsrelaterat motiv. Det drivs av diskriminering av kvinnor och flickor, ojämlika maktförhållanden, könsstereotyper och skadliga sociala normer. Femicid är den mest extrema manifestationen av våld mot kvinnor och flickor och är ofta en fortsättning på långvarigt våld – i hemmet, på arbetsplatser, i skolor, på offentliga platser och i online-utrymmen. Det är också nära kopplat till våld i nära relationer, sexuella trakasserier och andra former av sexuellt våld och människohandel.

Den 25 november 2025, på internationella dagen mot våld mot kvinnor, röstade Italiens parlament enhälligt för att införa kvinnomord (femicid) som en särskild brottsrubricering. Brottet omfattar mord på kvinnor som motiveras av hat, diskriminering, dominans, kontroll eller underordning – alltså att kvinnan dödas för att hon är kvinna – och det kan också tillämpas när mordet sker efter att kvinnan avslutat en relation eller i syfte att begränsa hennes frihet. Den som döms för kvinnomord ska enligt lagen automatiskt dömas till livstids fängelse.

Italien blir därmed det fjärde EU-landet som inför en juridisk definition av femicid i sin strafflag: Cypern och Malta gjorde det 2022, och Kroatien 2024. Utanför Europa har flera länder i Latinamerika och Karibien varit betydligt snabbare med att kriminalisera femicid som ett särskilt brott – till exempel Chile (2010), Mexiko (2012), Peru (2013) och Ecuador (2014).

Även i Finland är våld i hemmet och i nära relationer ett allvarligt problem. När kvinnomord inte synliggörs särskilt riskerar könsrelaterade motiv att bli otydliga i statistik och uppföljning. Både FN och EU:s jämställdhetsinstitut EIGE har pekat på att definitioner och datainsamling varierar mellan länder, vilket gör dödligt könsrelaterat våld svårare att följa upp och förebygga.

Svenska Kvinnoförbundet vill lyfta frågan om kvinnomord på den politiska agendan och driva på för en lagändring. Finland behöver ett tydligt erkännande av kvinnomord som ett könsrelaterat brott – en viktig markering om att kvinnor dödas för att de är kvinnor, och en förutsättning för bättre uppföljning, förebyggande arbete och skyddsåtgärder

BESLUTSFÖRSLAG

Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse yrkar därför på att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för

• att Finland bereder lagstiftning som inför kvinnomord (femicid) som en särskild brottsrubricering i strafflagen när en kvinna dödas på grund av könsrelaterade motiv
• att Finland inför en systematisk och offentlig statistikföring om kvinnomord och dödligt partnervåld, inklusive relationen mellan offer och gärningsperson samt tidigare anmälningar och skyddsåtgärder, för att stärka uppföljning och förebyggande arbete
• att reformen kombineras med förebyggande åtgärder: utbildning i könsrelaterat våld och riskbedömning för polis och åklagare, samt tillräckliga resurser till skyddshem och stödcenter för våldsutsatta kvinnor.