Rättvisa villkor i arbetslivet

                             

 

För att skapa en arbetsmiljö där alla trivs och har möjlighet att utvecklas, är det avgörande att välfärdsområdena agerar som ansvarsfulla arbetsgivare. Vår vision är en jämställd och familjevänlig arbetsmiljö fri från trakasserier, där balans mellan arbete och familjeliv möjliggörs för alla anställda.

Jämställdhet ska vara en central del av välfärdsområdenas personalpolitik, och vi kräver att resurser avsätts för att främja personalens välmående. Genom att införa tydliga processer för att hantera trakasserier och aktivt arbeta för lönejämlikhet kan välfärdsområdena skapa arbetsplatser som stödjer alla anställda i olika livsskeden.
 

VÅR VISION: En jämställd och familjevänlig arbetsmiljö fri från trakasserier, där alla trivs och utvecklas 
 

• Jämställdhet som en central del av personalpolitiken: Välfärdsområdena måste agera som ansvarsfulla arbetsgivare där jämställdhet är en grundpelare i deras personalpolitik och arbetsmiljö.

• Resurser för personalens välmående: Vi kräver att tillräckliga resurser avsätts för att åtgärda den pågående krisen för personalens välmående inom vården och den sociala sektorn, för att säkerställa en hållbar och hälsosam arbetsmiljö.

• Tydliga processer för hantering av trakasserier: På varje arbetsplats ska det finnas tydliga och effektiva processer för att hantera trakasserier, samt en nolltolerans mot alla former av trakasserier för att skapa en trygg arbetsmiljö.

• Lönetransparens och lönejämlikhet: Välfärdsområdena ska vara föregångare inom lönetransparens och lönejämlikhet, exempelvis genom att införa anonyma rekryteringar och aktivt arbeta för att eliminera osakliga löneskillnader mellan könen.

• Amningsvänliga arbetsplatser: Välfärdsområdena ska ta beslut om att bli amningsvänliga arbetsplatser, bland annat genom att ge sina anställda möjlighet att amma eller pumpa bröstmjölk under arbetsdagen, för att stödja en familjevänlig och inkluderande arbetsmiljö.

• Vidareutbildning inom bristyrken: Välfärdsområdena ska aktivt stödja vidareutbildning inom bristyrken, som närvårdare och andra vårdyrken, genom att erbjuda ekonomiska incitament och skapa flexibla utbildningsmöjligheter, för att öka tillgången på behörig personal och stärka välfärden i regionen.

2. Psykisk hälsa för alla - trygg, jämlik och nära vård

VÅR VISION: Rätt till snabb och kontinuerlig vård för psykisk hälsa, från ung till gammal 

• Tillgång till svenskspråkig vård för ungas psykiska hälsa: Välfärdsområdena måste utreda behovet av och skapa särlösningar för att säkerställa tillgången till svenskspråkiga vård- och stödtjänster, med särskilt fokus på att stödja ungdomars psykiska hälsa och välmående. Det är avgörande att tillgången till svenskspråkiga tjänster tryggas för att motverka den ökande psykiska ohälsan bland ungdomar, där flickor ofta upplever sämre välbefinnande än pojkar. 

• Förkortade vårdköer för mentalvårdstjänster: Vi kräver att tillgången till mentalvård förbättras genom att resurser tillsätts för att förkorta de långa vårdköerna, så att alla, särskilt unga kvinnor och andra utsatta grupper, får den hjälp de behöver utan onödiga dröjsmål.

• Ökade resurser för mentalvård i skolor och läroanstalter: Välfärdsområdena ska säkerställa att elever på skolor och läroanstalter får tillgång till tillräcklig mentalvård, så att alla unga får den hjälp de behöver för sitt psykiska välbefinnande.

• Mångsidigt stöd för psykisk hälsa: Vi kräver att välfärdsområdena ska säkerställa ett brett och tillgängligt stöd för psykisk hälsa, som omfattar allt från lågtröskelsamtal till terapeutisk behandling och medicinsk rehabilitering, för att kunna möta individens behov oavsett livssituation.

• Rimliga avstånd till svenskspråkig mentalvård: Vi kräver att avstånden till svenskspråkig mentalvård ska vara rimliga, för att säkerställa att alla, oavsett bostadsort, har lätt tillgång till den hjälp de behöver för sin psykiska hälsa.

• Distansbaserad mentalvård: För att öka tillgången till psykiskt stöd och behandling krävs satsningar på att utveckla distansbaserad mentalvård, där det är lämpligt och möjligt, för att ge fler möjlighet att få hjälp.

• Svenskspråkig vård för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Välfärdsområdena ska se över den svenskspråkiga vårdkedjan för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD och autism, för att säkerställa tidig och tillräcklig vård och stöd för barn och unga samt deras familjer, med särskilt fokus på att bättre identifiera symtom hos flickor och kvinnor.

• Prioritering av ätstörningsvården: Vi kräver att resurserna för ätstörningsvården ökas och prioriteras, för att säkerställa att de som lider av ätstörningar får snabb och effektiv hjälp.

VÅR VISION: Jämlik tillgång till gynekologisk vård i hela Finland 

• Förbättrad tillgång till sexualrådgivning för unga: Välfärdsområdena ska förbättra kvaliteten och tillgängligheten av sexualrådgivning för unga genom att etablera "walk-in"-mottagningar där unga kan samtala med professionella rådgivare utan tidsbeställning. Detta skapar en låg tröskel för att söka hjälp och information.

• Gratis preventivmedel för unga: Välfärdsområdena ska erbjuda gratis preventivmedel, som omfattar alla typer av preventivmedel, till alla unga under 25 år för att säkerställa ungas rätt till säkra och effektiva preventivmetoder.

• Gratis mensskydd: Välfärdsområdena ska dela ut gratis mensskydd, inklusive menskoppar, genom skol- och studerandehälsovården för att erbjuda hållbara och ekonomiska alternativ för menstruerande elever och studerande.

• Öka HPV-vaccinationstäckningen till 100 %: Välfärdsområdena ska arbeta för att fler unga tar HPV-vaccinet enligt det nationella vaccinationsprogrammet. En ökad täckning kan på sikt bidra till att utrota sjukdomar som livmoderhalscancer och stärka folkhälsan.

• Livsviktig screening för livmoderhalscancer för alla kvinnor: För att stärka kvinnors hälsa och förebygga livmoderhalscancer måste alla välfärdsområden säkerställa att kallelser till screening skickas ut per post med en angiven tid. Samtidigt behövs riktade informationskampanjer för att öka medvetenheten om screeningens betydelse, särskilt för riskgrupper.

• Tillgång till sexualrådgivning och -terapi: Välfärdsområdena ska säkerställa att det finns lättillgänglig sexualrådgivning och möjlighet till sexualterapi vid behov inom hälsovården. Detta ska göra det enklare för individer att få den hjälp de behöver för att hantera frågor kring sexualitet och relationer.

• Tillgång till ekonomiskt överkomlig gynekologisk vård: Vi kräver att gynekologisk vård, inklusive tillgång till abort, ska vara ekonomiskt överkomlig och lättillgänglig för alla kvinnor, oavsett bostadsort. Stängningen av förlossnings- och gynekologiska avdelningar, som i Lojo, skapar oacceptabla avstånd och hinder för kvinnor att få den vård de behöver.

• Stärk kompetensen inom gynekologi på hälsovårdscentralerna: Vi kräver att kompetensen inom gynekologi på hälsovårdscentralerna stärks, samt att vårdkedjan blir smidigare, för att säkerställa att kvinnor får snabb, korrekt och effektiv gynekologisk vård nära hemmet.

• Lättillgängligt gynekologiskt stöd genom alla livsfaser: Vi kräver att gynekologiskt stöd kopplat till alla livsfaser, inklusive klimakteriet, ska vara lättillgängligt och erbjudas i enlighet med varje individs specifika behov.

• Motverka stigmatisering av gynekologiska besvär: Vi kräver att stigmatisering av gynekologiska besvär inom vården aktivt motverkas, genom att utbilda vårdpersonal och skapa en mer öppen och förstående attityd mot kvinnor som söker hjälp för sina besvär.

• Omfattande klimakterierådgivning: Vi kräver att hälsovårdscentralerna satsar på att erbjuda omfattande klimakterierådgivning för att stödja kvinnor genom denna viktiga livsfas och säkerställa att de får den information och hjälp de behöver för att må bra under klimakteriet.

4. Tidigare upptäckt, bättre vård – effektiv bröstcancerscreening för alla

VÅR VISION: En effektiv och tillgänglig bröstcancerscreening för alla kvinnor i åldern 40-74 år, med fokus på tidig diagnostik och ökad medvetenhet om självundersökning.

• Utökad screening för kvinnor i åldern 40-74 år: Den tidiga diagnostiseringen av bröstcancer förbättras genom att screeningutbudet utökas till att omfatta kvinnor i åldersgruppen 40-74 år.
• Individanpassad bröstcancerscreening: Vi kräver att välfärdsområdena inför individanpassade mammografiundersökningar som tar hänsyn till varje kvinnas unika riskfaktorer. Genom att skräddarsy screeningprogram kan vi bättre förebygga och upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede, vilket ökar chansen till framgångsrik behandling.
• Ökad kunskap om självundersökning: Utbildning och information om regelbunden självundersökning av brösten ska erbjudas inom studerandehälsovården och den allmänna hälsovården, för att öka kunskapen och uppmuntra kvinnor att själva aktivt delta i tidig upptäckt av bröstcancer.

 

5. Rätt till trygg förlossningsvård och jämlik rådgivning för alla

VÅR VISION: En stark och inkluderande mödra- och barnrådgivning som stöder alla föräldrar

• Tillgång till rådgivningstjänster i hela landet: Rådgivningstjänster ska finnas tillgängliga i hela Finland för alla som planerar eller väntar barn.

• Jämställdhet och likabehandling i rådgivningen: Kompetensen inom jämställdhet och likabehandling på rådgivningen stärks, så att rådgivningen kan stötta ett mer jämställt föräldraskap genom att inkludera båda eller alla föräldrars roll före, under och efter graviditeten.

• Stöd för jämställt föräldraskap från början: Rådgivningen ska aktivt främja ett jämställt föräldraskap och ett delat omsorgsansvar redan från graviditetens början, genom att ge föräldrarna stöd och vägledning i sitt gemensamma ansvar.

• Familjemångfald i rådgivningstjänsterna: I rådgivningstjänsterna bör mångfalden av familjer beaktas, och tjänsterna bör även utvecklas så att de stöder ensamstående som planerar barn eller familjer med flera föräldrar.

• Kontinuitet och stöd i fertilitetsvården: Fertilitetsbehandlingar som påbörjats privat ska kunna fortsätta offentligt, och samtalsstöd ska erbjudas för att ge hjälp och trygghet till ofrivilligt barnlösa. Alla ska ha rätt till fertilitetsvård oberoende av familjekonstellation. Vi vill att fertilitetsvården utvecklas för att säkerställa jämlikhet och inkludering, där alla får likvärdigt stöd och möjligheter till vård och behandling.

• Tillgång till sexualrådgivning och -terapi: Sexualrådgivning med låg tröskel och behovsprövad tillgång till sexualterapi bör erbjudas via rådgivningen och hälsocentralen.

• Samordning med andra stödtjänster: Mödrarådgivningen ska erbjuda en smidig och fungerande vägledning till andra stödtjänster som mentalvård, sexualrådgivning och socialtjänsten samt våldsförebyggande tjänster. Det tvärprofessionella samarbetet behöver fortsatt utvecklas.

• Kultursensitiv och könsmedveten mödravård: Mödravården bör vara kultursensitiv och könsmedveten, med anpassningar för att möta olika kulturella bakgrunder, könsidentiteter och familjekonstellationer. Genom att erbjuda stöd som tar hänsyn till varje familjs unika behov skapar vi en trygg och inkluderande vårdmiljö för alla.

• Krav på trygga och kvalitativa förlossningar: Vi kräver att välfärdsområdena vidtar krafttag för att säkerställa kvalitativa och säkra förlossningar nära familjerna. Det är oacceptabelt att stänga förlossningsavdelningar när vi istället behöver öka tillgången till vård som gör det möjligt för kvinnor att föda tryggt i sin närmiljö.

• Tillräcklig tillgång till ambulanser och fältbarnmorskor: Vi kräver tillräckligt med ambulanser och ambulerande fältbarnmorskor i regionerna för att säkerställa att kvinnor får akut vård vid förlossning, särskilt där avstånden till närmaste förlossningssjukhus är långa. 

• Förlossningsförberedande verksamhet: Välfärdsområdena måste utveckla den förlossningsförberedande verksamheten. Blivande föräldrar ska ges möjlighet att besöka förlossningssjukhuset i förväg för att minska förlossningsrädsla och skapa trygghet inför förlossningen.

• Förebyggande och vård av förlossningsskador: Vi kräver satsningar på att förebygga förlossningsskador och att det ska finnas tillgång till snabb och smidig vård för dem som drabbas.

• Tillgång till fysioterapi efter förlossning: Alla välfärdsområden ska säkerställa tillgång till fysioterapitjänster för kvinnor efter förlossning, för att stödja återhämtning och rehabilitering samt behandla förlossningsrelaterade skador.

VÅR VISION: En hälso- och sjukvård som omfattar alla – oavsett juridisk status.

• Tillgång till grundläggande hälsovård för alla: Välfärdsområdena ska säkerställa att papperslösa får tillgång till grundläggande hälsovård. Detta inkluderar att utarbeta riktlinjer och resurser för att garantera att papperslösa individer kan få nödvändig medicinsk behandling, utan hinder av deras rättsliga status.

• Tryggad mödravård för papperslösa: Papperslösa personer ska garanteras tjänster i samband med graviditet och förlossning.

• Rätt till vård vid långtidssjukdom: Papperslösa personer ska utöver brådskande vård få tillgång till tjänster för nödvändig behandling av långtidssjukdomar och andra sjukdomar.

 

VÅR VISION: Trygga och tillgängliga stöd för alla kvinnor som upplever våld

• Lättillgängliga tjänster för kvinnor som utsatts för våld: Vi kräver att alla välfärdsområden erbjuder lättillgängliga tjänster för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Stödet ska vara enkelt att hitta och tillgängligt för alla, oavsett var i Finland man bor.

• Kontinuitet i SERI-stödcentrens verksamhet: Välfärdsområdena ska utveckla kontinuiteten i SERI-stödcentrens verksamhet för att säkerställa att kvinnor som drabbats av sexuellt våld får högkvalitativ hjälp och stöd.

• Finansiering av skyddshemsplatser: Välfärdsområdena måste säkerställa finansiering för skyddshemsplatser som är anpassade för kvinnor med olika funktionsförmåga. Skyddshemmen ska vara tillgängliga och erbjuda stöd till alla, oavsett behov av fysiska anpassningar.

• Enhetliga rutiner för att ta upp våld: Välfärdsområdena ska utveckla en enhetlig rutin för att ta upp frågan om våld i parrelationer och hemmet i den allmänna hälsovården, mödrarådgivningen och skolhälsovården. Det ska göras på ett respektfullt och stödjande sätt för att alla som behöver hjälp ska få det.

• Ökad medvetenhet om sexuellt våld mot minoritetskvinnor: Vården och socialtjänsten måste ha både kunskap och förståelse för att ge adekvat stöd till kvinnor i minoritetsgrupper som löper särskilt hög risk att utsättas för sexuellt våld. Vi kräver att personalen får utbildning i dessa frågor för att öka medvetenheten och säkerställa att alla får det stöd de har rätt till.

• Skydd mot hedersrelaterat våld och könsstympning: Välfärdsområdena måste aktivt arbeta för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och könsstympning som hotar kvinnors och flickors trygghet och hälsa. Vi kräver att riktade insatser och utbildning ges till vård- och socialservicepersonal för att identifiera risker, erbjuda rätt stöd och skydd, samt samarbeta med skolor och andra aktörer för att förebygga dessa typer av våld.

• Stöd för kvinnliga flyktingar utsatta för sexuellt våld: Välfärdsområdena ska prioritera och stärka stödtjänster för kvinnliga flyktingar som blivit utsatta för sexuellt våld, så att de får det stöd och skydd de behöver.

• Samverkan med organisationer för att förebygga våld: Välfärdsområdena bör aktivt stödja och samarbeta med organisationer inom den tredje sektorn som arbetar med förebyggande av våld mot kvinnor, samt med organisationer som erbjuder stöd till personer som blivit utsatta för människohandel.

• Samarbete för att förebygga våld i nära relationer: Välfärdsområdena ska prioritera sektorsövergripande samarbete med kommunerna för att effektivisera arbetet med att förebygga våld i nära relationer och säkerställa kommunalt deltagande i lokala arbetsgrupper för detta ändamål.

VÅR VISION: Äldreomsorg där jämställdhet och jämlikhet går hand i hand

• Tillgång till seniorrådgivning: Välfärdsområdena ska erbjuda seniorrådgivning, som aktivt kallar områdets äldre invånare till hälsokontroller och stödsamtal. Detta syftar till att stödja deras välmående och funktionsförmåga samt säkerställa att deras behov av hjälp, vård och omsorg identifieras och tillgodoses.

• Tryggad ställning för närståendevårdare: Närståendevårdare spelar en ovärderlig roll i omsorgen om äldre, men deras arbete är ofta osynligt och stödet otillräckligt. Vi kräver att deras ställning tryggas genom att erbjuda utbildning, kontinuerligt stöd och en rimlig ekonomisk kompensation som speglar det ansvar och den arbetsinsats de gör. Detta inkluderar tillgång till rådgivning och avlastningstjänster, samt förbättrade möjligheter till en balans mellan vårdarbete och privatliv.

• Individuell analys av boendeförhållanden: Vi förväntar oss att äldre som bor på gemenskapsboenden genomgår en noggrann individuell analys för att säkerställa att boendeformen är lämplig för deras hälsotillstånd och behov. Detta ska göras innan en placering beviljas.

• Rimliga avstånd för vård: Vi kräver att äldre inte skickas för vård till orter som ligger långt från hemorten. Det är viktigt att anhöriga enkelt kan besöka sina närstående. Anhöriga ska alltid informeras om var deras närstående vårdas och underrättas vid eventuella flyttningar mellan enheter.

• Trygghet för minnessjuka: Det ska vara tryggt för personer med minnessjukdomar att vara ensamma hemma. Informationsflödet mellan hemvården och närstående måste säkerställas, exempelvis genom att införa dagliga journaler som hemvården kan fylla i och dela med anhöriga, vilket ska tillåtas utan hinder av sekretessregler.

• Skydd mot vanvård och våld: Välfärdsområdena ska skapa tydliga processer och rutiner för att förhindra vanvård och våld på äldreboenden. Detta innefattar regelbundna inspektioner och anonyma rapporteringssystem för att säkerställa en trygg miljö för alla boende.

• Äldreomsorg på svenska: Vi kräver att äldreomsorgen på svenska ska tryggas i alla välfärdsområden. Detta innefattar att det ska finnas tillgång till vårdpersonal som kan kommunicera på svenska, samt att informationsmaterial och tjänster ska vara tillgängliga på svenska.

• Stöd för ensamma äldre: Vi kräver att det ska finnas tillräckligt med stöd och resurser för äldre som inte har nära anhöriga som kan hjälpa dem att få den vård de behöver. Detta innefattar att etablera specifika program och tjänster, såsom hembesök av vårdpersonal, sociala aktiviteter och rådgivningstjänster, för att säkerställa att alla får den omsorg och stöd de är berättigade till. Dessutom ska det finnas möjligheter för ensamstående äldre att delta i gemenskapsaktiviteter för att främja social gemenskap och minska känslan av isolering.

VÅR VISION: En jämställd och familjevänlig arbetsmiljö fri från trakasserier, där alla trivs och utvecklas 

• Jämställdhet som en central del av personalpolitiken: Välfärdsområdena måste agera som ansvarsfulla arbetsgivare där jämställdhet är en grundpelare i deras personalpolitik och arbetsmiljö.

• Resurser för personalens välmående: Vi kräver att tillräckliga resurser avsätts för att åtgärda den pågående krisen för personalens välmående inom vården och den sociala sektorn, för att säkerställa en hållbar och hälsosam arbetsmiljö.

• Tydliga processer för hantering av trakasserier: På varje arbetsplats ska det finnas tydliga och effektiva processer för att hantera trakasserier, samt en nolltolerans mot alla former av trakasserier för att skapa en trygg arbetsmiljö.

• Lönetransparens och lönejämlikhet: Välfärdsområdena ska vara föregångare inom lönetransparens och lönejämlikhet, exempelvis genom att införa anonyma rekryteringar och aktivt arbeta för att eliminera osakliga löneskillnader mellan könen.

• Amningsvänliga arbetsplatser: Välfärdsområdena ska ta beslut om att bli amningsvänliga arbetsplatser, bland annat genom att ge sina anställda möjlighet att amma eller pumpa bröstmjölk under arbetsdagen, för att stödja en familjevänlig och inkluderande arbetsmiljö.

• Vidareutbildning inom bristyrken: Välfärdsområdena ska aktivt stödja vidareutbildning inom bristyrken, som närvårdare och andra vårdyrken, genom att erbjuda ekonomiska incitament och skapa flexibla utbildningsmöjligheter, för att öka tillgången på behörig personal och stärka välfärden i regionen.