Finland är ett land som är internationellt erkänt som föregångare inom utbildning. Skolan är en plattform som orienterar oss i samhället och ett forum där vi bygger våra sociala färdigheter. Att få gå i skola är en självklarhet för alla finländska barn, men möjligheterna att få ett grundskolebetyg är inte självklara för alla. De unga invandrare som kommit till Finland i en ålder när läroplikten tagit slut dvs. 17 år, blir utanför systemet. Denna grupp är hisnande större än man kan tro, enligt källorna är var tredje invandrarungdom outbildad.
Projektet ”Delaktig i Finland” som initierades av staten hade ambitioner att råda bot på ojämlikheten inom utbildningen och goda exempel hittades i Vasa och Esbo, men efter att projektet avslutats upphörde också finansieringen. I november 2014 beviljade Undervisnings- och kulturministeriet ett specialunderstöd på 26 miljoner euro för åtgärder som minskar skillnader mellan skolor och som stöder verksamheten och kvaliteten i skolor i utmanande verksamhetsmiljöer. Anordnare av utbildning kan ansöka om specialunderstödet från ministeriet. Detta är ett glädjande besked, men det är tyvärr temporärt och gäller åren 2015-2016. Med kortsiktiga insatser kommer man inte åt problemet på lång sikt. Det saknas struktur för förankring och implementering.
Ministeriet hänvisar i sitt pressmeddelande att "enligt undersökningar inverkar föräldrarnas utbildningsmässiga och socioekonomiska bakgrund kraftigt på hur barnet klarar sig i skolan". Här vill vi lyfta invandrarkvinnor som saknar språkkunskaper, utbildning och arbete. De har svårigheter att klara sig själva i samhället och därmed hjälpa barnen i deras skolgång. Detta speglar sig negativt på förhållandet till barnen, och kvinnornas auktoritet som föräldrar prövas. Den könsrelaterade integrationsverksamheten bör utredas. Vi behöver få en klarare bild av invandrarkvinnornas situation och göra det lättare och öppnare för invandrarkvinnor att studera och att därmed kunna ta sig ut på arbetsmarknaden.
Vi anser att språkkurser och utvecklande grundstudier bör göras effektivare genom att omforma kursplanerna till att innehålla mer arbetsrelaterade kunskaper som invandrare kan ha nytta av, både i sitt privatliv men också på arbetsmarknaden.
Finlands befolkning består av 4 % invandrare, av dem är 21 % arbetslösa varav en del outbildade. Det är hög tid att ändra på denna siffra.
Undertecknade yrkar pa? att Svenska Kvinnoförbundet arbetar fo?r:
- att staten skall säkra permanenta anordnings- och finansieringssätt för förberedande utbildning inom hela landet
- att förberedande utbildning som leder till grundskoleexamen garanteras alla nyinflyttade unga vuxna i ålder 17-25
- att språkundervisningen för invandrare som arrangeras av staten skall uppföljas av “lilla språkprovet”
- att det införs åtgärder för att klargöra integrationsverksamheten ur ett könsperspektiv.
Tanja Ljungqvist
Svenska kvinnoförbundet, vice ordförande
Nina Långstedt
Ordförande i lokalavdelningen i Ingå
Årsmötets svar:
Förbundsstyrelsen anser att motionen tar upp ett angeläget ärende både ur jämställdhetssynvinkel och med tanke på den ekonomiska utvecklingen i landet. En lyckad integrering med därtill hörande utbildning ger landet en arbetstagarresurs i framtiden.
Årsmötet yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- att staten skall säkra permanenta anordnings- och finansieringssätt för förberedande utbildning inom hela landet
- att förberedande utbildning som leder till grundskoleexamen garanteras alla nyinflyttade unga vuxna i ålder 17-25
- att språkundervisningen bör följas upp enligt Europarådets referensram för språk nivå B1
- att det införs åtgärder för att klargöra integrationsverksamheten ur ett könsperspektiv.
