Undervisnings- och kulturministeriet har i november 2011 kommit med en redogörelse över jämställdheten inom idrotten. Den visar bland annat att det finns tydliga könsskillnader i vilka
idrottsgrenar man deltar i. Man borde kunna bryta denna stereotypi och skapa förutsättningar för bägge könens deltagande i alla grenar. Fotboll och ishockey är exempel på traditionella manliga idrottsgrenar, som under de senaste åren lockat betydligt mer flickor än tidigare.
Kommunernas uppgift är att ge service åt alla kommuninvånare så jämställt som möjligt, men detta genomförs inte idag inom idrotten. Det har i flera år påtalats att det t.ex. i uthyrningen av
idrottshallarnas utrymmen finns en snedvridning i och med att pojk- och mansgrupperna får mera halltider. Därmed försämras också flickornas möjligheter att delta i vissa idrottsgrenar.
Genom att göra en könskonsekvensbedömning av idrotten i kommunen får man en bild av hur kommunens pengar fördelas mellan könen inom idrottsväsendet. När man gjorde en bedömning i Uleåborg år 2009 visade resultatet bland annat att kommunen inte gjort några investeringar i idrottsplatser som användes av kvinnodominerade idrottsgrenar. Däremot riktades 40 % av investeringsmedlen till mansdominerade idrottsgrenar, t.ex. leder för snöskotrar.
För att sträva till att allt fler idrottsgrenar skall attrahera båda könen kunde man också i skolornas läroplaner införa gemensam skolgymnastik för pojkar och flickor. Samtidigt skulle den gemensamma gymnastiken i förlängningen förbättra attityderna till kvinnornas idrottsutövande.
Svenska Kvinnoförbundet uppmanar alla representanter i kommunala organ
- att verka för att kommunerna skall genomföra könskonsekvensbedömningar inom idrottssektorn
och därmed ge pojkar och flickor samma möjligheter
Carola Sundqvist
Jakobstad 27.1.2012
Årsmötets svar
Under åren 2004 - 2005 gjorde Jämt spel- arbetsgruppen en promemoria och en skild statistikdel om kvinnor och män i idrotten. I november 2011 gjordes en uppföljning av rapporten som beskriver nuläget och samtidigt gör man en jämförelse mellan uppgifterna 2005 och 2011.
I den nya rapporten för man fram behovet av könskonsekvensbedömning. Man vill också ge en helhetsuppfattning om könens ställning inom idrott och motion.
•Pojkar och män deltar i alla åldrar oftare än flickor och kvinnor i idrottsföreningars verksamhet
• Pojkar har i genomsnitt fler träningspass per vecka än flickor och deras enskilda träningspass är i genomsnitt längre
• Flickor och kvinnor deltar mera än pojkar och män i organiserad idrott.
• Kvinnor utnyttjar oftare motionstjänster som bjuds ut av privata företag.
Det finns tydliga skillnader mellan könen i vilka idrottsgrenar man deltar i. Pojkar väljer oftast fotboll, ishockey och innebandy medan flickornas favoritgrenar varierar. Man borde kunna bryta
denna stereotypi så att båda könen skulle delta i alla grenar. Under de senaste åren har flickor i högre grad börjat utöva typiska mansdominerade idrottsgrenar såsom fotboll och ishockey Det är ännu rätt sällsynt att man gör könskonsekvensbedömning i kommunernas idrottsväsende
I Uleåborg gjordes 2009 en könskonsekvensbedömning som visade att inga investeringar gjorts i idrottsplatser som används av kvinnodominerade idrottsgrenar.
Med hänvisning till ovanstående uppmanar Svenska Kvinnoförbundets årsmöte alla representanter i kommunala organ:
- att verka för att kommunerna skall genomföra könskonsekvensbedömningar inom idrottssektorn
och därmed ge pojkar och flickor samma möjligheter
