Sjukdomarna anorexia nervosa och bulimia nervosa drabbar uppskattningsvis 4 % av tonåringarna. En av hundra tonårsflickor och en av tusen tonårspojkar drabbas av anorexi. Sjukdomarna kan uppträda både tidigare och senare i livet och kan leda till både fysiska och psykiska problem. Dödligheten bland anorexipatienterna är ca 10 %.
Sjukvården i Finland delar in sjukdomar i psykiska och somatiska och eftersom ätstörningar hamnar mitt emellan dessa kategorier gör det dem svårdiagnostiserade. Därför behövs specialiserad ätstörningsvård som beaktar och vårdar både de somatiska och psykiska problemen. I förhållande till andra europeiska länder har Finland hamnat på efterkälken då det endast finns ett fåtal enheter som specialiserat sig på ätstörningssjukdomar.
I Österbotten finns numera två enheter som specialiserat sig på ätstörningsvård medan behovet av att utveckla vården fortfarande är stort i södra Finland. I huvudstadsregionen sköts ätstörningar i huvudsak av HNS. Den psykiatriska avdelning som är specialiserad på ätstörningar har 16 platser och den barnpsykiatriska avdelning som sköter ätstörningar hos 13–17-åringar har 6 platser.
Som insjuknad är det svårt att få heltäckande vård eftersom vården av ätstörningar i Finland sköts med punktinsatser. Förebyggande arbete och tidiga stödinsatser behövs, liksom en fungerande öppen vård och eftervård. Flera dygnet runt-vårdplatser behövs och vård på det egna modersmålet måste garanteras.
Med hänvisning till ovanstående yrkar Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
-
att vården och diagnostiseringen av ätstörningar i Finland utvecklas.
-
att Finland får ett heltäckande vårdnätverk och att det förebyggande arbetet beaktas som en del i vårdkedjan.
-
att flera enheter som specialiserar sig på ätstörningssjukdomar skapas.
-
att vården ges på den drabbades modersmål.
Helsingfors den 26 januari 2011
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs r.f.
Christina Yrjölä-Lindgrén, ordförande
Ida Stolt-Haglund, sekreterare
Årsmötets svar:
Förbundsstyrelsen ser detta ärende som angeläget då man kan se att en stor del av dagens psykiska illamående hos unga just tar sig uttryck i ätstörningar. Likaså är det lätt att se att det inte finns många platser med specialkompetens inom landet. Samtidigt kan man med glädje konstatera att kunnandet går framåt i hela landet med stormsteg, även om resurserna släpar markant efter.
Ätstörningar i allmänhet och Bulimia Nervosa (BN) och Anorexia Nervosa (AN) i synnerhet är allvarliga psykiatriska störningar som till största delen drabbar kvinnor. Intensiva forskningsinsatser inom området ätstörningar behövs då många frågor ännu är olösta.
Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och ätande blivit ett problem. Man tänker mycket på vad man ska äta och inte, eller på när man ska äta, och lyssnar inte på kroppens signaler som säger när man är hungrig eller mätt. Ofta får man också ett förändrat förhållande till sin kropp, och är hård eller dömande mot sig själv.
Det finns olika sorters ätstörningar. De som lider av Anorexia Nervosa äter knappt något och är livrädda för att gå upp i vikt. De som lider av Bulimia Nervosa kräks eller försöker på andra sätt göra sig av med mat som de ätit. Vilken typ av ätstörning man än har, påverkar det hur man tänker om sig själv och ens relationer med andra. Och en ätstörning innebär alltid att man stör kroppens naturliga signaler och processer. Det kan allvarligt påverka kroppen och hur man mår, därför är det viktigt att man får hjälp så tidigt som möjligt.
Speciellt inom psykiatrin är det viktigt att kunna ha många olika behandligformer för olika patienter. Således kan man konstatera att behovet av mångfald inom ätstörningsbehandlingar är viktigt. Att endast ha en modell för vårdandet ger inte bästa optimala resultat.
Det väsentliga inom psykiatriska sjukdomar och -störningar är tidigt ingripande. Således borde igenkännande av dessa utvecklas i basservicen som BVC och skolhälsovården. Ju tidigare man får stöd/vård desto mindre åtgärder behövs.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att förbundets representanter i riksdag och regering verkar för:
-
att identifieringen/diagnostiseringen och kunskapen om ätstörningar utvecklas inom det primärhälsovårdsnätverk som finns genom regelbunden fortbildning av personalen.
-
att vården av personer med ätstörningar i Finland utvecklas.
-
att flera enheter med olika modeller för vårdandet av personer med ätstörningar skapas samt att det förebyggande arbetet beaktas som en del i vårdkedjan.
-
att vården ges på klientens modersmål.
