Tätt BB-nätverk behövs

Politiken är full av nyckelfrågor – frågeställningar eller perspektiv som vid användandet kan blottlägga det mest centrala, grundläggande och också svåra. Inför kommunalvalet är nyckelfrågorna många och handlar om människans mest grundläggande behov av trygghet och välmående.

Jag vill ställa några nyckelfrågor som berört mig och Svenska Kvinnoförbundet mycket:

Enligt läkarförbundet innebär den nya hälsovårdslagen att bara 15 av dagens mer än 30 förlossningsavdelningar får finnas kvar. Det betyder att BB i Ekenäs, Borgå, Jakobstad och också andra instanser i landet skulle försvinna och att familjer där tillökning väntas kan bereda sig på att köra upp till 250 km för att nå fram till närmsta BB. Därtill har uttalanden gjorts gällande att föderskorna borde stanna allt kortare tider på avdelningarna för att ge plats åt andra. Det är inte bara jag som tycker att detta är en utveckling i fel riktning. Under långa tider kämpades det för att få tillgång till barnmorskor vid födslar – vilket förverkligades genom lag år 1920 – och för att grunda barnbördshus och kvinnokliniker med syfte att göra förlossningar tryggare för både mamma och baby. Vi har nått många av målen men nu påtalas det att det är för dyrt, ineffektivt och onödigt med det nätverk av BB:n vi har. Årligen dör över en halv miljon kvinnor på grund av komplikationer under graviditeten eller förlossningen. Samma rapport från Unicef påtalar också att fyra av tio barn som föds till världen måste klara sig utan hjälp av en utbildad vårdpersonal. Vi vill inte bidra till att dessa tal blir ännu värre och därför är min nyckelfråga: är det inte dags att sätta ned foten och konstatera att vi behöver ett tillräckligt tätt BB-nätverk i Finland för att säkerställa trygga förlossningar och mödrars och barns hälsa? Vi är redan många som tycker det – låt oss påverka!

Det är vår omvärld som gör oss till dem vi är – ingen kan med allvar säga att det är en kvinnlig genetisk egenskap att gilla städning och en manlig egenskap att få hjärtklappning av bilar. Samtidigt finns det vissa sjukdomssymptom och sjukdomar som är vanligare bland män och andra sjukdomssymptom och sjukdomar som oftare uppträder hos kvinnor. Därtill kan samma åkomma orsaka olika symptom hos kvinnor och män. Detta kan ju låta logiskt men när vi lägger till det faktum att den stora merparten medicinsk forskning utförs enbart på män resulterar det hela i att kvinnors symptom och sjukdomar inte uppmärksammas, tas på allvar och därmed inte kan skötas rätt. Kunskap om både kvinnors och mäns hälsa och ohälsa vid diagnostisering och vård garanterar lika behandling. Min nyckelfråga är sålunda mest retorisk: är det inte orättvist att okunskap och smalspårig forskning leder till att människor inte får rätt vård? Hur lösa situationen: diskussionen om könsperspektiv och också jämställdhet i vården måste väckas i Finland. I Sverige har Sveriges kommuner och landsting gett ut den på forskning baserade rapporten (O)jämställdhet i hälsa och vård för att åskådliggöra vad som är problematiskt och vad som kan göras för att skapa tillgänglighet i vården. Jag rekommenderar denna som grund för fortsatt debatt i Finland.

Apropå sjukdomar med tydlig könskoppling: Denna månad pågår den internationella rosa bandet-kampanjen för att stöda bröstcancerforskningen. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Finland. Sedan år 1987 har riksomfattande screeningar gjorts. Enligt statsrådets förordning om screening (1339/2006) ordnar kommunerna i Finland avgiftsfria screeningar för kvinnor i åldern 50-69 år. För kvinnor födda 1947 eller senare ordnas screening vartannat år. Enligt denna uträkning får mera än 300 000 kvinnor kallelse till screening varje år. Svenska Kvinnoförbundets nyckelfråga är: vore det inte bättre att sänka åldern för avgiftsfria mammografiscreeningar i alla kommuner så att den skulle gälla alla kvinnor mellan 30 och 74 år? Detta skulle rädda många liv – och spara pengar.

En aktuell fråga som många ställt sig den senaste tiden är: vad håller Alma Media på med? Att avskeda en anställd chefredaktör till Lapin kansa p.g.a. hennes partners politiska aktivitet och kön eller andra oklara skäl är olagligt och sanslöst fult. Att det existerar diskriminering på arbetsmarknaden i Finland är bekant för alla och vi är många som både på lagstiftningsnivån, i arbetsmarknadsorganisationer, på arbetsplatserna, i politiska och opolitiska organisationer som arbetar för ett samhälle och ett arbetsliv där alla kan delta utan att diskrimineras av någon som helst orsak. Svenska Kvinnoförbundet är uppe på barrikaderna i denna fråga och uppmanar Alma Media att erkänna sitt misstag med att avskeda Korhonen. ”Vågar vi vägra diskriminering?” är nyckelfrågan som gäller oss alla.

Nyckelfrågor finns det många av och Svenska Kvinnoförbundet kommer att fortsätta att ställa och besvara dem. En hel del nyckelfrågor gällande jämställdhet i kommunen kan du också hitta i vår och sfp:s nyutgivna jämställdhetshandbok som alla kandidater får hemskickade och du som inte är kandidat kan få med dig idag.