Det kommer alltid att finnas behov av könsperspektiv i politiken och granskning av maktfördelningen i samhället. Idag liksom för 100 år sedan behövs förbundet för att utöva en medveten politik med jämställdheten som mål och som en organisation för att samla kvinnor i Finland till diskussion om jämställdhetsfrågor och feminism på svenska, säger förbundsordförande Eklund.
Hälsning, Jubileumsdagsfest 26.10.2007
Ärade Republikens president
Bästa Ministrar
Hedersordföranden
Mina damer och herrar
”Var en intressant röst”, skrev en uppmuntrande medsyster till mig efter ett evenemang i höstas där jag hade möjligheten att berätta om Svenska Kvinnoförbundet som nätverk och politisk aktör. Uppmaningen fick mig att stanna upp och reflektera över vad detta med en en intressant röst innebär. Reflektionen ledde fram till följande slutsatser:
Att vara en intressant röst i samhällsdebatten och i beslutsfattandet är krävande, ibland ensamt men också givande och betydelsefullt. En intressant röst drar sig inte för att tala klarspråk och gripa ögonblicket. En intressant röst verkar med fördel i form av flera språkrör som uttrycker den politiska viljan och handlar för att nå målen. Den intressanta rösten ljuder såväl när mottagandet i samhälle och medier antar karaktär av oförstående eller direkt motstånd som när rösten åtföljs av medhåll och sällskap på barrikaderna. Röstens definition som intressant är inte heller beroende av yttre bifall eller uppskattning utan består i en stark integritet och i en orubblig tro på det som yttras.
Svenska Kvinnoförbundet är denna intressanta röst. I år har ett sekel förflutit sedan grundaren Annie Furuhjelm och hennes medsystrar år 1907 höjde sina stämmor i ett upprop till ”de svenska kvinnorna” och ”för saken intresserade medborgarinnor” i akt och mening att uppmana kvinnor till att nyttja sina medborgerliga rättigheter och samlas inför samhällsfrågor för att påverka. I ett tal som Furuhjelm höll den 10 juni år 1907 vid Läroverket för gossar och flickor i Helsingfors formulerades tydligt initiativtagarinnans vision om ett Svenskt Kvinnoförbund och hennes ord har kallats Kvinnoförbundets stiftelseurkund.
Jag citerar:
”Som en annan yttring af denna samma samlingstanke ter sig för mig bildandet af ett hela landet omfattande svenskt kvinnoförbund, ja, men som något ännu större, ty i mina bästa stunder har jag tänkt högt om kvinnan och hoppats mycket af all den obrukade kraft, all den förmåga af hängifvenhet, som finnes nedlagd hos henne. Och hvad nu särskildt ett minoritetsparti, sådant som vårt, beträffar, så veta vi ju att om vi skola kunna bestå i den ojämna kampen, så komma utslaget att fällas af hemmen och i sista hand af kvinnorna, af mödrarna. Vi, om någon, behöfva räkna målmedvetna kvinnor inom våra led, kvinnor som förstå hvad en amerikansk författarinna nyligen yttrat, att inte hemmet numer får utgöra hela vår värld, utan också världen blifva vårt hem.”
Furuhjelms och hennes medsystrars intressanta röster och deras vision om kvinnors deltagande i politiken ledde till att Svenska Kvinnoförbundet grundades den 26 oktober samma år. Idag – fredagen den 26 oktober 2007 – firar Svenska Kvinnoförbundet 100 år av kvinnopolitisk verksamhet.
Under åren har Svenska Kvinnoförbundet lyft upp många frågor, engagerat sig i aktuella teman och i denna gärning ofta varit före sin tid – såväl inom Svenska Folkpartiet som i samhället i stort. Frågan om lika lön, könskvotering, delade föräldraledigheter, dagvård, internationell kvinnosolidaritet, antikärnkraft och kvinnors ekonomi är exempel på sådana viktiga teman. Vikten av ett mångsidigt arbete för det svenska i Finland är också en fråga som vi delat och delar i yttersta samförstånd med Svenska Folkpartiet.
Svenska Kvinnoförbundet nyutkomna jubileumsantologi gör tidsnedslag i vår färgstarka historia. Genom antologin kan man fördjupa sig i politiska teman, ett brett persongalleri av ordföranden och politiker samt i analyser av samarbetet mellan förbundet och moderpartiet. Titeln ”Feminister i farten – 100 år av kvinnopolitik i Svenskfinland” syftar på ett fartfyllt sekel men också, som en av redaktörerna Harriet Silius säger i förordet, på den oräddhet, framfusighet och otålighet som karakteriserar Svenska Kvinnoförbundet. Efter dagens festprogram kommer republikens president att föräras ett exemplar av antologin och vi föreslår förstås att alla ni andra också inhandlar en bok och inleder den intressanta läsningen.
Otålighet är viktigt när det handlar om jämställdhetsarbete, för förändring kommer inte av sig själv. Svenska Kvinnoförbundets ledstjärna är liberalfeminismen, som påtalar att det finns strukturer i samhället som hindrar kvinnor att få och inneha samma möjligheter och inflytande i samhället som männen. Genom information och medvetet arbete kan ohälsosamma strukturer rivas och makt samt ansvar fördelas jämnt mellan könen. Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse har idag antagit en framtidspamflett där vi proklamerar att vår vision om jämställdhet är ett tryggt samhälle utan orättvisor där alla, oberoende av kön, har lika möjligheter, rättigheter, skyldigheter, makt och ansvar. I ett jämställt samhälle råder respekt, mångfald och öppenhet. Där klingar systerskap lika solidariskt, maktladdat, framgångsrikt och statusfyllt som broderskap och kvinnor och män har samma individuellt betingade förutsättningar att förverkliga visioner i samhället.
Finlands riksdag består till 42 % kvinnor och regeringen har kvinnlig majoritet. Det har tagit oss länge att komma hit. Ännu idag kan man dock se att ett kön dominerar stort på de poster där statusen är tung, där stora pengar rör sig och strategiska beslut fattas, ibland också bakom låsta dörrar. Så här kan vi inte ha det. Öppna onsdagsklubben, förverkliga jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna och bland fondordförandeskapen och, mina damer, mentorera och nyttja kvinnliga nätverk. Skall Finland och Svenskfinland bli världsmästare i jämställdhet så är det dags att alla – såväl kvinnor som män – jobbar åt samma håll.
I ett jämställt samhälle värderas en kvinnas arbete lika högt som en mans. Vi är inte där ännu. De krav på högre lön som TEHY ställer är berättigade och det är på tiden att löneklyftan mellan mans- och kvinnodominerade arbetsfält minskas. För att detta skall ske måste det finnas solidaritet mellan de olika branscherna och parlamentariska makten inkluderas bland löneavtalsparterna – för den är redan inblandad. Nu är det dags att se människan framom systemet. Som det är så funkar systemet inte och därmed är det dags att omvärdera alla argument igen. För vårdarna är värda en ordentlig löneföhöjning.
Världen blir inte mera jämställd genom vackra festtal och linjepapper som göms och glöms. Kvinnors och mäns lika möjligheter och rättigheter förverkligas nära dig och ofta beroende av dig. Kommunernas bör könskonsekvensbedöma budgeter och verksamhet och praktiska jämställdhetsplaner skall finnas för skola, dagvård och arbetsplatser. Våldet mot kvinnor måste stoppas med förebyggande handlingar och täckande skyddshemsverksamhet – en nationell enhet med personal och resurser bör koordinera arbetet på den lokala nivån. Vi kan inte blunda för den statistik och de kostnader som ojämställdheten orsakar samhället.
I ett jämställt samhälle kan kvinnor och män utbilda sig och välja karriär utan att mötas av fördomar, glastak, åldersrasism och könssegregation. Arbetslivets spelregler underlättar kombinationen av arbete och familjeliv genom flexibel arbetstid, mångsidiga dagvårdsalternativ, delade föräldraledighetskostnader och genom positiv inställning till föräldralediga pappor och mammor. Låter det inte bra? Låt oss då alla arbeta för en medmänskligare arbetsmarknad där också arbetsgivarorganisationerna tar ansvar för att göra jämställdheten möjlig.
Jämställdheten är inte uppnådd vare sig i vårt land eller internationellt och inte ens då målet hägrar är kampen över, för jämställdhet är inte ett statiskt tillstånd. Det kommer alltid att finnas behov av könsperspektiv i politiken och granskning av maktfördelningen i samhället. Idag liksom för 100 år sedan behövs Svenska Kvinnoförbundet för utövande av medveten politik och med jämställdheten som mål och som en organisation för att samla kvinnor i Finland till diskussion om och aktion för jämställdhetsfrågor och feminism på svenska. Vårt arbete är målinriktat och når resultat genom kunskap, klarspråk, kommunikation och kvinnokraft.
Uppmaningen om att Svenska Kvinnoförbundet skall vara en intressant röst berörde mig positivt och har stannat kvar i mitt medvetande både som en påminnelse om den betydande kvinnopolitiska gärning som Svenska Kvinnoförbundet gjort under åren, men också som en utmaning för förbundet att vara en lika medveten, mångsidig, målinriktad och otåligt provocerande politisk aktör såväl idag som imorgon. Det är en glädje för mig att välkomna er alla att under festliga former uppmärksamma seklet vi har bakom oss och se blicka framåt mot det kommande. Svenska Kvinnoförbundet är och förblir en intressant röst. Vi ser framåt och fortsätter att skriva historia.
