Familjeledighetssystemet i Finland behöver uppdateras för att det bättre ska stöda barnfamiljerna och motsvara målsättningarna att främja jämställdhet i familjerna och på arbetsmarknaden. Vi behöver ett mera flexibelt familjeledighetssystem som underlättar barnfamiljernas vardag samtidigt som det ökar på jämställdheten. Därtill måste familjeledigheterna förnyas så att regnbågsfamiljers och ensamförsörjares jämlika rättigheter till familjeledigheter tryggas.
Familjeledighetssystemet måste uppmuntra föräldrarna att ta lika stort ansvar för barnen. När det blir en självklarhet för arbetsgivarna att föräldraskap medför föräldraledighet, VAB-dagar och skjutsande till barnets hobbyer för både pappan och mamman, förlorar könet sin betydelse vid rekrytering och karriärutveckling.
En jämnare fördelning av familjeledigheterna är en målsättning som har ett brett samhälleligt stöd. Det är dags att inse att det här inte kommer att uppnås av sig självt. Diskussionen om en jämnare fördelning av familjeledigheterna handlar inte främst om valfrihet utan om familjepolitik. Om systemet inte förnyas betyder det i praktiken att familjerna fortsätter att välja lika som de alltid tidigare har gjort, dvs. mammorna blir hemma. Andelen pappor som tar ut föräldraledighet har inte märkbart förändrats sedan år 1995.
I en nordisk jämförelse är pappornas uttag av föräldraledighet lågt i Finland. I Finland tar männen ut endast 8 procent av föräldraledigheten, i Sverige är siffran 26 procent. Island toppar listan med 29 procent. Både Sverige och Island har fler öronmärkta dagar för papporna än vad vi har. I Finland är pappornas andel endast nio veckor. Erfarenheter från de nordiska länderna visar tydligt att männen tar ut främst de föräldraledighetsdagar som är öronmärkta för papporna. Papporna tar inte heller ut hemvårdsstöd i Finland.
I ett nordiskt perspektiv är det finländska hemvårdsstödet ett undantag. Det kan användas efter den inkomstbaserade föräldraledigheten tills barnet fyller tre år. 88 procent av familjerna väljer hemvårdsstöd åtminstone för ett par månader. I medeltal används hemvårdsstödet i 10 månader, tills barnet är ca 1 år 8 mån. 93 procent av de som använde hemvårdsstöd 2015 var kvinnor. Endast Norge har en motsvarighet till hemvårdsstödet men det tar slut när barnet är 2 år. Sverige har nyligen slopat sitt stöd.
Nordisk familjeforskning visar tydligt att hemvårdsstödet har en negativ inverkan på jämställdheten på arbetsmarknaden. Stödet fördröjer mammornas återgång till arbetet och minskar även därefter på inkomsterna. Pga. stödets storlek utgör det även en fattigdomsfälla för kvinnor.
Jämställdhet mellan könen kan förverkligas i det skedet då båda kan bygga en karriär på lika villkor. Idag samlas familjeledigheterna hos kvinnorna, vilket är en stor orsak till kvinnors sämre löne- och karriärutveckling. Det här påverkar även nivån på kvinnornas framtida pensioner. Kvinnornas pensioner är fortfarande endast 78 procent av männens pensioner.
Också då man ser till statistiken över andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken skiljer sig Finland från övriga Norden. Av 1-2-åringarna går 41 procent på daghem eller i familjedagvård, jämfört med 72 procent i Sverige och 91 procent i Danmark. Av 3-5-åringarna i Finland deltar endast 74 i småbarnspedagogiken, medan andelen i de övriga Nordiska länderna är 96-97 procent. OECD har rekommenderat att man i Finland vidtar åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.
För att fler barn ska delta i småbarnspedagogiken samt för att förbättra jämställdheten i arbetslivet behövs en helhetsreform av familjepolitiken där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.
Svenska Kvinnoförbundet efterlyser därför ett familjeledighetssystem med en föräldraledighet enligt 6+6+6-modellen, hemvårdsstöd tills barnet fyller 2 år och flexibel vårdpenning till föräldrar med barn under 3 år. I 6+6+6-modellen kan vardera föräldern använda 6 månader och 6 månader delas enligt önskemål. Den inkomstbaserade föräldraledigheten förlängs med ca 6 mån jämfört med nuvarande system, vilket innebär att båda föräldrarna får längre ledighet. Reformen bör förverkligas med stort fokus på småbarnspedagogik och barnomsorg av hög kvalitet samtidigt som behoven hos familjer med specialbehov bör tillgodoses.
Vi vill skapa en familjeledighetsmodell som stöder jämställdheten och som gör småbarnsvardagen mera fungerande än idag. De olika delarna i familjeledighetssystemet kunde tas ut betydligt mer flexibelt än idag samt i valfri ordning.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- att föräldraledighetssystemet förnyas enligt 6+6+6-modellen i kombination med en modell med hemvårdsstöd tills barnet fyller 2 år.
- att rätten till flexibel vårdpenning bevaras i den familjepolitiska helhetsreformen.
- att reformen av familjeledighetssystemet går hand i hand med satsningar på att erbjuda kvalitativ småbarnspedagogik i en trygg miljö.
