Situationen för papperslösa i Finland
Under de senaste åren har den asyl- och flyktingpolitik som förts och fortsättningsvis förs i Finland lett till bildandet av en ny grupp utsatta människor, nämligen de papperslösa. Orsaken till utvecklingen är bl.a. indragandet av humanitärt uppehållstillstånd år 2016 och den vida tolkningen av länder som ”trygga” att återvända till. Att vara papperslös betyder att man lever på utsidan av samhället helt utan trygghet och ordnad tillvaro. Det innebär också att man lever i stor risk att bli offer för trafficking, utnyttjande/”slaveri” på ett eller annat sätt eller att själva hamna i kriminella sammanhang. Som exempel kan nämnas det stora antalet afghanska minderåriga unga pojkar i södra Sverige som börjat prostituera sig för att överleva. I Finland finns det t.o.m. familjer med små barn som blivit papperslösa.
Antalet papperslösa i Finland är svårt att estimera. Mest papperslösa finns det i huvudstadsregionen där t.ex. dagcentret, som Röda Korset och Sininauhasäätiö startade i oktober 2017, hade 294 personer inskrivna under november och december. Men vi vet också att ett stort antal papperslösa har gått under jorden, bor hos vänner, bekanta och släktingar eller under andra svårare omständigheter och inte vågar kontakta myndigheter och ofta inte heller organisationer som kunde stöda dem.
I februari 2018 har vi 13500 personer inskrivna vid asylcentraler runt om i Finland av vilka 11000 redan har fått ett negativt asylbesked. Vi vet också att över 7000 asylsökande väntar på sitt andra eller sista besked från överklagande som de gjort till Högsta förvaltningsdomstolen. Om majoriteten av dessa beslut kommer tillbaka som negativa besked kan situationen och antalet papperslösa i landet ändras dramatiskt. Sedan 2015 har ca 4000 asylsökande också försvunnit från Finland under asylprocessen. Man kan anta att de gått under jorden och ”åkt” vidare ut i Europa då de oroat sig för att få ett negativt besked i Finland.
Alla asylsökande som får negativa beslut uppmuntras av Migrationsverket till återresa med en därtill hörande penningsumma som etableringsbidrag i hemlandet. Men statistiken tyder på att det är många asylsökande som inte har någon reell möjlighet att återvända. Antingen fruktar de för sitt liv och säkerhet eller så har de helt enkelt inte något eller någon att återvända till. De ser då ingen annan utväg än att gå under jorden eller åka vidare till ett annat land. Är sedan det landet de åker till ett Schengenland så kommer de att återsändas till Finland när det klargjorts att de har haft en asylprocess här. Finland har ett stort antal tidigare asylsökande ute i Europa som väntas bli hämtade och tillbakaeskorterade till Finland av finska myndigheter. Då det sker kommer de att återsändas till den del av Finland där de först ansökt om asyl.
Olika städer och kommuner har olika beredskap. Faktum är att alltför många städer och kommuner inte tar sitt ansvar i hopp om att framstå som icke-attraktiva så att papperslösa ska ”försvinna” genom att ta sig ner till huvudstadsregionen eller vidare ut i Europa. Helsingfors stad har i nuvarande läge ett fungerande system för härbärge för papperslösa och dagverksamhet, men i det långa loppet kan vi inte anta att hela ansvaret ska falla endast på vissa städer i Finland. Det kommer att krävas solidaritet mellan städer och kommuner i Finland för att hantera en eventuell krissituation och för att undvika att vi skapar ”problemstäder” med tusentals marginaliserade människor som lever utanför samhället.
Situationen gällande de papperslösa är med andra ord inte ett problem som kommer att försvinna under de kommande åren och därför är det dags att hitta humana sätt att sköta frågan. Enligt lag har kommunerna ansvar för alla personers grundvälfärd på de orter de finns. (Se också Social och hälsovårdsministeriets anvisning till kommunerna 1/2017)
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte beslöt att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- att SFP i enlighet med riksdagsledamot Eva Biaudets krav yrkar på en oberoende granskning av hur Migrationsverket fattar sina beslut i asylfrågor och huruvida processerna är lagenliga samt att alla ansökningar alltid behandlas individuellt.
- att Finland inför direkt förbud att skicka tillbaka asylsökande och papperslösa till bland annat Irak och Afghanistan.
- att Finland ser över tolkningen av vilka länder och områden som kan anses säkra och att Finland alltid följer principen om non-refoulement.
- att Migrationsverket slutar tillämpa s.k. intern flykt i sina beslut. Människor som uppfyller kriterierna för att få internationellt skydd ska ges asylrätt i Finland och inte skickas tillbaka till andra områden inom landet de flytt från.
- att Finland t.ex. under följande regeringsperiod stegvis höjer flyktingkvoten till 10 000–15 000, beroende på antalet asylsökande.
- att uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs.
- att kommunerna tar sitt ansvar i frågan om papperslösa och skapar beredskapsplaner så att papperslösas grundrättigheter tillgodoses.
- att kommunerna gör upp välfungerande system och nätverk med tredje sektorns aktörer för att ge den papperslösa också psykosocialt stöd.
Förbundsstyrelsen har sänt motionen till SFP:s partidag 2018.
