Förbättra situationen på svenskspråkiga daghem
År 2018 kom resultaten av Yle Huvudstadsregionens enkät som hade besvarats av personalen på Helsingfors svenskspråkiga daghem. Endast en av fyra som svarade trodde sig jobba kvar inom småbarnspedagogiken om fem år. Personalen klagade över dålig lön, betungande arbetsbörda och bristande ledarskap. Personalen byts ofta ut och alltför få vuxna finns på plats under dagarna. Barngrupperna är ofta stora, vilket ökar trycket på dem som jobbar kvar på daghemmen.
I Yle:s enkät lyfter drygt 70 procent av svarandena fram personalbristen på daghemmen som ett problem. Cirka 45 procent skriver att lönerna är alltför låga. Barnträdgårdslärarnas lön i Helsingfors höjdes 2019 med omkring 175 euro år, men den höjda lönen har inte åtgärdat de mångfacetterade problemen bakom personalens missnöje. Tvärtom. I vissa fall blir slutsumman på den anställdas konto lägre än tidigare på grund av höjd skattesats, eller då sociala bidrag för mindre bemedlade eller ensamförsörjare skärs ned eller helt uteblir. Lönen för daghemspersonalen är fortfarande mycket låg i jämförelse med andra yrken på motsvarande utbildningsnivå. Speciellt huvudstadsregionen med sina höga boendekostnader kommer i underläge i förhållande till andra regioner i den hårdnande konkurrensen om välutbildad daghemspersonal.
Arbetshälsoinstitutets undersökning Kommun 10 visar också, att nästan 43 procent av dem som jobbar på de svenskspråkiga daghemmen i Helsingfors har upplevt våld och hot på jobbet. Andelen har ökat med nästan 20 procent mellan 2016 och 2018. I en våldsam miljö lider inte bara personalen. Även barnen påverkas.
Personalbristen på svenskspråkiga daghem i Helsingfors är ett faktum och situationen är speciellt akut. Den låga löneklassen följer samma linje som övriga kvinnodominerade branscher inom vård och omsorg. Lönen kan betraktas som en symbol för beslutsfattarnas nedvärderande attityder gentemot barn, familjer och de anställda på daghemmen, som oftast är kvinnor.
Det är ett ansvarsfullt uppdrag att fostra kommande generationer och vägleda barnfamiljer i olika krissituationer. Personalbristen kan bäst lösas genom att höja lönen och förbättra arbetsförhållandena. Endast ökad ekonomisk och social trygghet kan öka trivseln på jobbet och svänga den negativa trenden att byta yrkesbransch. Barnträdgårdsläraryrket ska vara en relevant arbetskarriär.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i kommunerna arbetar för:
- att daghemmen ska ha resurser som stöder höjning av personalens löner och förbättrar deras arbetsförhållanden och välmående.
- att SFP:s beslutsfattare i Helsingfors tillsammans med aktörer inom utbildningsväsendet och aktörer från tredje sektorn fortsätter arbeta för att huvudstadsregionens problem på daghemmen tas på allvar och löses på ett sätt som främjar personalens och barnens välmående.
- att SFP:s beslutsfattare i Helsingfors tillsammans med aktörer inom utbildningsväsendet och aktörer från tredje sektorn för en ständig dialog kring rekrytering, ledarskap, antalet utbildningsplatser och övriga nödvändiga arbetsförmåner såsom personalbostäder.
