Det ökade behovet av stöd och vård av psykisk ohälsa är en av pandemins tydligaste biverkningar. I skolvärlden slår rektorerna larm om mycket sämre mående bland våra ungdomar och i vården av familjerna räcker inte resurserna till. När kommunerna lediganslår nya tjänster för att motverka situationen får de inte tillräckligt med ansökningar.
Också ytterom skolvärlden är läget akut. Hösten 2020 lyftes det akuta behovet av utbildning för psykoterapeuter på svenska fram i medier. För tillfället finns det i riksdagen två initiativ i ärendet, båda gäller tillgången av utbildningen och att den bör vara avgiftsfri.
Det finns en rörande enighet om att läget är allvarligt och någonting måste göras. Dessvärre upplever vi att det sker allt för lite alltför långsamt och yrkar därför på att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i riksdagen och regeringen, i sina nätverk och i andra sammanhang arbetar för:
- att på ett lösningsinriktat sätt lyfta fram bristen på skolpsykologer och andra professionella inom barn- och ungdomsvård.
- att följa med och påverka behandlingen av psykoterapiutbildning på svenska med avsikt att säkra tillgången till mångsidig psykoterapi i alla delar av Finland framöver.
Svenska Kvinnoförbundet i Karis-Pojo rf
Fredrika Åkerö
Ordförande
Anki Bender
Kassör
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären tar upp ett väldigt viktigt ärende. Coronapandemin slår hårt mot våra barn och unga. Enligt MLL:s (Mannerheims barnskyddsförbund) telefon för barn och unga syntes detta tydligt i pandemin. Flera barn och unga behövde hjälp med att hitta professionellt stöd.
Enligt undersökningen Koululaisten koronakevät ökade andelen barn och unga som upplevde sig ensamma med mellan 30 och 40 %. Således precis som motionärerna själva understryker, kan vi konstatera att ökat behov av stöd och vård av psykisk ohälsa är en av pandemins tydligaste följder. Parallellt med detta så har föräldrarnas välmående minskat enligt Socialbarometern som genomfördes under vår/sommar 2020. I arbetet mot psykisk ohälsa är betydelsen av tidigt ingripande och preventiva åtgärder för att främja ungdomarnas psykiska hälsa stor.
Svenska Yle:s kartläggning (februari 2021) visar att kommunerna hanterar elevhälsan väldigt olika. Det är allmänt känt att fler psykologer och kuratorer behövs för att kunna möta de behov som finns inom elevvården.
I Finland är lagen om elev- och studerandevård entydig: studerande ska ges möjlighet att tala med elevhälsans psykolog eller kurator senast 7 arbetsdagar efter att studeranden har bett om det. Psykologförbundets rekommendation är att en skolpsykolog/skolkurator bör ha maximalt 500 elever. Detta överskrids i många kommuner. Det finns kommuner som har upp till 1400 elever per skolpsykolog.
I Åbo har man år 2019 startat ett projekt där psykiatriska sjukskötare jobbar jämsides med skolkuratorer. Syftet är att minska på trycket till stadens andra psykiatriska mottagningar och att sänka tröskeln för elever att få hjälp och stöd redan i skolan. Nu har Åbo stad valt att förlänga projektet till slutet av 2022 för det visade sig vara ett lyckat och effektivt sätt att förebygga ungdomarnas illamående. På motsvarande vis kan även fler svenskspråkiga psykiatriska sjukskötare rekryteras som stöd inom den svenskspråkiga elevvården.
Det är glädjande att regeringen har reserverat 10 miljoner euro för psykologer och kuratorer, men enligt rådande omständigheter i samhället speciellt i Coronas kölvatten så är det otillräckligt och det behövs mera resurser att uppnå målsättningarna.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i riksdagen och regeringen samt i kommunerna arbetar för:
- att det lagstadgas om en dimensionering på max 500 elever per skolpsykolog och per kurator.
- att möjliggöra att psykiatriska sjukskötare kan jobba jämsides med kuratorer i skolorna.
- att kvoten för psykologistuderande på svenska höjs för att säkerställa att tjänster kan erbjudas på svenska i den utsträckning det behövs.
- att följa med och påverka behandlingen av psykoterapiutbildning på svenska med avsikt att säkra tillgången till mångsidig psykoterapi i alla delar av Finland framöver.
