Vi lever i turbulent och omvälvande tid då stressen varje dag gör sig påmind i familjers vardag och liv. Därför är det viktigare nu än någonsin att skapa de allra bästa förutsättningar för de minsta barnen.
De första tre åren i ett barns liv är grundläggande för deras livslånga psykiska välbefinnande och hälsa. Det är under dessa viktiga år vi måste satsa allt för att förbereda de små barnen för ett liv i balans och harmoni.
I en färsk doktorsavhandling (Aino Saarinen intervju i Vbl 12.1.2021) ifrågasätter Saarinen forskningen i Finland som hon anser utgå från sysselsättning och ekonomi. Enligt henne är det inte oproblematiskt för de minsta barnen att delta i gruppverksamhet, speciellt illa är det om grupperna är stora, dagarna för långa och barnen för små. Enligt Saarinen ökar risken för att barnen utvecklar aggressivitet om barnet sätts på daghem för tidigt. Dessutom anser hon att ”Stressnivån ... ökar om barnet befinner sig i en för stor grupp mer än sex timmar” per dag.
Det bör finnas finnas valmöjligheter för föräldrar. De som är beredda att gå ner i inkomst för att själva fostra och ta hand om sina barn bör fortsättningsvis stödas och uppmuntras ekonomiskt.
Skötsel av barn i hemmet kunde uppvärderas genom att höja summan för hemvårdsstödet. Ett jämlikt delande av vården av barn i hemmet ger papporna favör i förhållandet till barnen. Det stärker pappans roll i uppfostran och förbättrar jämlikhet mellan könen på längre sikt.
Samhällets småbarnspedagogik sker dessutom i en ytterst enkönad vårdsituation, vilket inte främjar jämlikhet.
Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm önskar att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- att hemvårdsstödet bibehålls som valmöjlighet för föräldrar att sköta barn under tre år i hemmet.
- att hemvårdsstödet höjs för att göra hemvården konkurrenskraftig som alternativ till samhällets småbarnspedagogik.
- att det utreds om en indelning av stödet (i stil med 6+6+6-modellen) kunde införas för att öka jämlikheten i skötseln av barn upp till tre år i hemmet.
Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm r.f.
Monica Asplund
Ordförande
Gun Beijar
Styrelsemedlem
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett angeläget ärende. Finland ska bli världens barnvänligaste land och den familjepolitik som förs ska se till barnets bästa och ge goda förutsättningar för ett jämställt föräldraskap och en jämställd arbetsmarknad.
I mitten av februari i år presenterade regeringen sitt förslag till en reform av föräldraledighetssystemet i Finland. I förslaget, som är på utlåtanderunda fram till den 2 april, föreslås att antalet dagar med föräldradagpenning utökas med cirka 2 månader. Vardera föräldern får 160 öronmärkta dagar (knappt 6,5 månader) föräldraledighet, vilket är en ökning från nuvarande. I reformen kommer ändringar inte göras i stödet för hemvård av barn (hemvårdsstödet) då det i det nu gällande regeringsprogrammet skrivs att hemvårdsstödet ska bibehållas i sin nuvarande form.
I dagsläget utbetalas hemvårdsstöd om det till familjen hör minst ett barn under tre år som är berättigat till det. Hemvårdsstöd kan även betalas för de syskon som är under skolåldern och som vårdas hemma av barnets förälder, den partner som bor tillsammans med föräldern eller vårdnadshavaren eller en annan person eller en anställd vårdare som tar hand om barnet. I hemvårdsstödet ingår vårdpenning, vårdtillägg och, beroende på hemkommun, ett eventuellt kommuntillägg. Vårdpenningen är inte beroende av familjens inkomster medan vårdtillägget påverkas av familjens sammanlagda inkomster.
Hösten 2019 tillsattes en oberoende forskargrupp för att lägga fram forskningsbaserade metoder och lösningar för en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent. Slutrapporten är ännu inte färdig men ordförande för gruppen, Markus Jäntti, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, har i januari 2021 uttalat sig om att hemvårdsstödet minskar på kvinnors arbetsdeltagande med ungefär 10 000 personer. Mottagaren av hemvårdsstödet är nästan alltid en kvinna. I enlighet med FPA-statistik, Förmåner till barnfamiljer 2019 utbetalades år 2019 lagstadgat hemvårdsstöd till 89 662 personer för sammanlagt 121 126 barn och endast 7,5 % av mottagarna av stödet var män.
Det ska föras en familjepolitik som ser till barnets bästa och som samtidigt förbättrar kvinnors ställning på arbetsmarknaden och därigenom på sikt nå jämna ut löne- och pensionsskillnaderna. På Svenska Kvinnoförbundets årsmöte år 2017 beslöts att förbundet ska arbeta för att föräldraledighetssystemet förnyas enligt 6+6+6-modellen i kombination med en modell med hemvårdsstöd tills barnet fyller 2 år samt att rätten till flexibel vårdpenning bevaras i den familjepolitiska helhetsreformen och att reformen av familjeledighetssystemet går hand i hand med satsningar på att erbjuda kvalitativ småbarnspedagogik i en trygg miljö.
Årsmötet anser att det inte finns skäl att ändra förbundets linje då det kommer till hemvårdsstödet och att motionen således inte föranleder några åtgärder.
