- Det är varken rättvist eller försvarbart att ha en lag där man förpliktas till något endast på grund av sitt kön då det avgörande är egenskaper och förmågor. Vi anser ändå inte att alla ska utföra beväringstjänst, det är inte ändamålsenligt. Uppbåden skulle inkludera hela årskullen men det är upp till Försvarsmakten att välja hur många och de mest lämpade, säger Svenska Kvinnoförbundets ordförande Anita Westerholm.
Allmänna uppbåd och en allmän värnplikt för båda könen också i Finland skulle trygga tillräckligt många som utför militärtjänstgöringen, med tanke på den sjunkande nativiteten, och ett starkt och trovärdigt försvar samt öka på jämställdheten. Intresset bland kvinnor att utföra frivillig värnplikt nådde rekordnivå år 2022.
- Tills en reform av värnplikten rotts i land behöver vi jobba med rekryteringen av kvinnor till försvarsmakten. Även om det blivit bättre finns ännu attitydproblem gentemot kvinnor som gör militären. Attityderna förändras inte om det inte kommer in fler kvinnor och personer med olika bakgrund i försvaret, tillägger vice ordförande Sari Somppi.
Finland är känt i internationella sammanhang är för jämställdhet och för sina insatser i internationell krishantering, speciellt med fokus på kvinnors roll. FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som antogs år 2000, slår fast att det behövs fler kvinnor i krishanteringsuppgifter. Säkerhetsrådet ser det som ytterst viktigt att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i alla fredsbevarande insatser.
- Då är det problematiskt att vi samtidigt har en värnpliktslag som i grunden är ojämställd och omfattar endast hälften av befolkningen. För att få fler kvinnor till krishanteringsuppgifter och fredsbevarande insatser behöver fler kvinnor göra militärtjänst, poängterar vice ordförande Ramieza Mahdi.
Enligt en modell med medborgartjänst skulle innebära att de personer som inte väljs till att utföra beväringstjänst utför istället en civiltjänst. Civiltjänsten som vi känner till den idag skulle i samband med en reform av värnpliktslagen också reformeras.
- Civiltjänsten behöver fokusera på de kompetenser som behövs i krisberedskap. Längden på civiltjänsten kan variera. Vi anser också att det, i likhet med värnpliktsregistret, bör det finnas ett register över dem som utfört civiltjänst och vilken typ av kompetenser de besitter för att ytterligare öka på landets resiliens, tillägger Pia Sundell, vice ordförande.
För att öka antalet kvinnor som utför frivillig värnplikt anser Svenska Kvinnoförbundet att information om militärtjänstgöring för kvinnor bör göras mer tillgänglig samt att militär- och civiltjänstgöring kan tillgodoräknas i studier för att ytterligare motivera och göra militärtjänsgöringen mera attraktiv.
