BESLUT
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte beslöt
- att Svenska Kvinnoförbundet motsätter sig surrogatmödraskap i alla former och verkar för att surrogatmödraskap fortsatt ska vara förbjudet i Finland, med hänvisning till risker för exploatering och påtryckningar samt inskränkningar i kvinnors kroppsliga integritet och självbestämmande.
BEHANDLING
PROPOSITION 5 - SVENSKA KVINNOFÖRBUNDETS NEJ TILL SURROGATMÖDRASKAP
Svenska Kvinnoförbundet har genom ett årsmötesbeslut 2012 tidigare öppnat för altruistiskt surrogatmödraskap i mycket begränsade fall. Mot bakgrund av den kunskap och de internationella ställningstaganden som tillkommit under det senaste decenniet finns starka skäl att ompröva den linjen.
Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär och föder ett barn för någon annans räkning. Oavsett om arrangemanget beskrivs som kommersiellt eller altruistiskt uppstår en grundläggande asymmetri: den gravida kvinnans kropp och graviditetens villkor blir föremål för ett avtal som i praktiken kan begränsa hennes självbestämmande. Surrogatkontrakt reglerar ofta frågor som rör livsstil, medicinska beslut och i vissa fall även hantering av komplikationer under graviditeten.
Även när betalning begränsas till kostnadsersättning kvarstår risken för socialt och ekonomiskt tryck. Altruism kan vara särskilt svårt att granska, eftersom påtryckningar kan ske i nära relationer eller i situationer där en kvinna befinner sig i en sårbar ekonomisk position. Detta skapar en reell risk för exploatering, där samtycket inte är fullt frivilligt i praktiken.
Den internationella utvecklingen visar dessutom att surrogatmödraskap i praktiken ofta är en gränsöverskridande industri, präglad av maktskillnader mellan beställare med större resurser och kvinnor i mer utsatta livssituationer.
Ur ett feministiskt perspektiv är det problematiskt att normalisera en ordning där kvinnors graviditeter blir något andra kan beställa och styra över. I en resolution från 2015 om mänskliga rättigheter och demokrati tar Europaparlamentet tydlig ställning mot surrogatmödraskap och anser att praktiken bör förbjudas. I motiveringen lyfter parlamentet att surrogatmödraskap underminerar kvinnans mänskliga värdighet, eftersom hennes kropp och reproduktiva funktioner används som en handelsvara.
Även inom FN har kritiken mot surrogatmödraskap skärpts. I en rapport från 2025 beskriver FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor och flickor surrogatmödraskap som reproduktivt våld och uppmanar medlemsstaterna att införa ett globalt förbud mot surrogatmödraskap.
Barnkonventionen utgår från att barnets bästa ska vara vägledande och att varje barn ska ha trygghet kring sin identitet och sin juridiska ställning från födseln. I surrogatarrangemang finns risk för oklarheter kring barnets juridiska band till surrogatmodern, fördröjningar i frågor som adoption och medborgarskap samt att barnet hamnar i ett juridiskt limbo, särskilt vid gränsöverskridande arrangemang. När surrogatarrangemang drivs av vuxnas önskemål riskerar barnets rättigheter att hamna i andra hand.
BESLUTSFÖRSLAG
Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse yrkar därför på
- att Svenska Kvinnoförbundet motsätter sig surrogatmödraskap i alla former och verkar för att surrogatmödraskap fortsatt ska vara förbjudet i Finland, med hänvisning till risker för exploatering och påtryckningar samt inskränkningar i kvinnors kroppsliga integritet och självbestämmande.
