Vård blev vanvård

24.02.2019 kl. 08:03
Nu är det på tiden att äldrevården prioriteras då resurserna fördelas, säger Gunvor Brettschneider.

Texten är skriven av Gunvor Brettschneider, kandidat i riksdagsvalet i Helsingfors valkrets, som en del av Kvinnoförbundets kampanj #dagsförjämställdhet. Du hittar vårt riksdagsvalsprogram här.

VÅRD BLEV VANVÅRD

Värnlösa åldringar

Under min studietid för länge sen ingick i kurslitteraturen en bok med titeln "Värnlösa barn i samhällets vård, en undersökning om barn som omhändertagits för varaktig samhällsvård" tryckt 1956. Den boktiteln har dykt upp i mitt minne många gånger under de senaste veckorna.  Skäl att göra en undersökning om "Värnlösa åldringar i samhällets vård - omhändertagna för förvaring?" Hur blev det så?  När började samhället återgå till att "auktionera ut" de vårdbehövande till den lägstbjudande?

Vi kallar det äldreomsorg men för många har omsorgen blivit vanvård.  Mitt i välfärden och under de ekonomiskt goda åren i ett land där det omvittnat lyckliga folket bor, har vi de bortglömda och bortgömda värnlösa, som inte får vara med och dela på det goda.

Också de som vårdar har glömts bort

De representerar en lågavlönad kvinnodominerad bransch med låg status.  De har svårt att få sin röst hörd. Deras röst hörs inte då de påtalar missförhållandena eller resursbristen på sin arbetsplats.  Deras röst hörs inte då de talar för högre löner och bättre arbetsförhållanden. I tusental har de därför bytt vårdområdet till någonting annat eller flyttat utomlands där löner och arbetsförhållanden är bättre. Utomlands uppskattas den goda utbildning de fått i vårt land och där får de kanske arbeta enligt sin yrkesetik.

Kvinnodominerat ur många synvinklar

Vi vet att kvinnor i allmänhet  lever längre än män i vårt land. Därför är också majoriteten av de vårdbehövande kvinnor - kvinnor som sköts av kvinnor. Kvinnorna är också i  majoritet bland närståendvårdarna- de som sköter sina män hemma. Deras insatser sparar stora summor åt samhället. Tänk om en liten del av de inbesparingarna kunde användas till att göra äldreomsorgen mera human, kunde användas till att ge minnessjuka och fysiskt skröpliga äldre ett värdigt och meningsfullt liv. Så går det ju inte i verkliga livet men ett tankeexperiment må vara tilllåtet.

Peronalresurser och ekonomiska resurser

När diskussionen om lagstadgad personalstyrka utan ”spökvårdare” och annat trixande har väckts igen hör vi samma som förut: att kvaliteten i vården inte beror på  personalresurserna. Nej, det är klart - men fler händer gör det möjligt att tillämpa sin yrkeskunskap och de värderingar och den etik som är en del av yrkeskunskapen. Vårdpersonalen skall ha rätt att ägna sig åt de vårdbehövande och inte användas som städpersonal.

Det krävs stora summor för att få till stånd de förbättringar i äldreomsorgen som nu efterlyses. Så säger beslutsfattarna och undrar var pengarna skall tas ifrån. Ja, det är sant att det behövs pengar men så har också minskningen av resurser till äldrevården pågått sedan 1990-talet. Nu är det på tiden att äldrevården prioriteras då resurserna fördelas.

Hur gick det sen? 

Den frågan är titeln på en av Tove Janssons muminböcker - och den frågan är det skäl att ställa om ett par år. Äldreomsorgen når över nyhetströskeln då något missförhållande kommer i dagen men glöms snart igen. Så får det inte bli nu! De som nu yttrar sig och fördömer vanvård och vinningslystnad bör ta sitt ansvar.  De missförhållanden och problem som nu listats får inte glömmas bort eller sopas under mattan efter riksdagsvalet. Diskussionen måste leda till konkreta åtgärder och förbättringar.

Gunvor Brettschneider
Kandidat i riksdagsvalet 2019 i Helsingfors valkrets

Gunvor Brettschneider